I ett audionomperspektiv gjordes en litteraturstudie av transponering av frekvenser som teknik i hörapparater. Relevant information från vetenskapliga artiklar valdes för att beskriva när det kan vara aktuellt med denna anpassning och vilka ljudsituationer som kan förbättras. Vid frekvenstransponering flyttas inkommande frekvenser från ett frekvensområde till ett annat frekvensområde vid utsignal. Flera tidigare studier har gjorts med olika anpassningar av denna teknik och de flesta av dem visade på problematik, t ex ett alltför onaturligt ljud. Senare studier visade på att tekniken kan passa för personer med svåra diskantnedsättningar där förstärkning inte räcker till, men att det var viktigt att anpassa tekniken individuellt och att träna på användandet. Individuell anpassning innebär att transponering börjar vid en startfrekvens som motsvaras av en persons döda regioner i innerörat. Studier visade att lyssnings-situationer som fågelkvitter och musik var de situationer där personer först ansåg sig uppleva nytta med tekniken. Efter träning kunde tekniken upplevas som fördelaktig även vid tal. En hörapparat med frekvenstransponering kan vara motiverad där fungerande hörsel endast finns i basområdet. Den kan vara ett icke operativt alternativ till cochleaimplantat (CI) för vissa personer och även ett alternativ vid öppen anpassning för de med svår diskantnedsättning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-2197 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Eriksson, Susanne, Nordenmark, Mari |
| Publisher | Örebro universitet, Hälsoakademin, Örebro universitet, Hälsoakademin |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds