Elektricitet blir allt vanligare i hemmet och idag är stora delar av samhället beroende av en avbrottsfri elförsörjning. När transistorn gjorde sitt intåg runt 1950-1960-talet skedde en förändring i de elektriska lasterna på nätet; från att vara mestadels linjära resisistiva laster tillkom flera olinjära laster i form av till exempel radio och TV.Med dessa olinjära laster uppstod problem med elkvaliteten som tidigare inte funnits i större utsträckning. Umeå kommun har de senaste åren satsat på helelektriska bussar som en del av en lösning på de problem man haft med buller och dålig luftkvalitet i centrala Umeå. För att driva dessa elbussar används snabbladdare, vilket är en kraftigt olinjär last. I en tidigare studie påvisades att under tider när laddning skedde hos dessa snabbladdare kunde det förekomma höga övertonshalter, där elkvalitetsnormen EIFS 2013:1 emellanåt överskreds. Syftet med det här arbetet är att utröna vilka krav Umeå Energi bör ställa vid nya bussladdare och vilka krav som borde ställts vid de första bussladdarna, gällande elkvalitetsstörningar. Målet är att föreslå planeringsnivåer som Umeå Energi kan använda för att ställa krav och fördela störutrymme för kunder. Det finns flera olika modeller för att fördela störutrymme där målet är att föreslå en som passar Umeå Energis nät. Endast planeringsnivåer för övertoner föreslås då övertoner visade störst problematik i den tidigare studien. För att bestämma planeringsnivåer gjordes trendanalyser på övertonsdata från fyra nätstationer och fem transformatorer under fyra års tid. Trendlinjer plottades upp med minsta kvadratmetoden och planeringsnivåer bestämdes utifrån hur mycket övertonshalten hade ökat relativt elkvalitetsnormen EIFS 2013:1. De planeringsnivåer som föreslogs ligger mellan 85 % till 100 % av de krav som EIFS 2013:1 ställer. Metod för fördelning av störutrymme föreslås följa metoden i ”Fördelning av störutrymme” som publicerades i en energiforskrapport. Slutsatser från det här projektet är att det är svårt att bestämma generella planeringsnivåer på lågspänningsnätet och det saknas metoder som beskriver hur det ska göras. Vidare har det visat sig att de flesta övertoner, upp till 25:e övertonen,ökar på Umeå Energis elnät, på de punkter som undersökts. Framförallt uppvisar den 7:e övertonen en större ökning än de andra.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-148607 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Mattias, Jonsson |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0012 seconds