Return to search

Vad innebär 'påtaglig risk'? : En analys av grunder och följder rörande användning av hemliga tvångsmedel för att förhindra allvarliga brott

I svensk lag finns ett antal s.k. hemliga tvångsmedel, som hemlig övervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och postkontroll. Ofta används dessa inom ramen för en förundersökning för att utreda ett redan begånget brott. Det finns dock även möjlighet att använda sig av hemliga tvångsmedel för att förhindra framtida allvarlig brottslig verksamhet. I dessa fall benämns de ofta preventiva tvångsmedel. Ett krav för att domstolen ska kunna bevilja tillstånd till preventiva tvångsmedel är att det bedöms föreligga ’påtaglig risk’ för att en viss person ska komma att begå något av ett antal specificerade brott. Detta examensarbete har som utgångspunkt att ’påtaglig risk’ kan betraktas som ett mellanbegrepp, och analyserar dess grunder och följder utifrån aggregering, nödvändighet respektive tillräcklighet samt villkorsbaserad sammanvägning. På grundsidan av ’påtaglig risk’ finns enligt den gjorda analysen ett antal aspekter i form av risknivåer kopplade till individen (i sin tur baserad på en rad underliggande personliga omständigheter), inklusive olika kontextuella omständigheter. De risknivåer som de olika omständigheterna bedöms medföra aggregeras i den genomförda analysen till en komparativ mellanaspekt som kan betecknas ’individuell risknivå med avseende på vilja och förmåga att utöva (viss närmare avgränsad och någorlunda nära förestående) allvarlig brottslighet’. Man kan därefter betrakta det som att det är upp till tingsrätten att fatta beslut om den aggregerade individuella risken överstiger en tänkt tröskelnivå för att klassificeras som den juridisk-tekniska termen ’påtaglig risk’ eller inte. Om ’påtaglig risk’ föreligger finns villkorliga normativa (rätts-)följder i form av att tingsrätten får bevilja tillstånd till fyra olika hemliga tvångsmedel, förutsatt att allmänna principer för tvångsmedelsanvändning är uppfyllda. Vidare förs en diskussion i uppsatsen om hur begreppet ’risk’ används i den aktuella lagen och hur ’påtaglig risk’ kan förstås i sammanhanget. / Swedish law contains regulation for the use of investigative means such as covert surveillance and interception of electronic communications, covert camera surveillance and covert inspection of letters and packages – collectively known as under the umbrella term ‘covert coercive measures‘. These are commonly used in the criminal investigation of an already committed crime. There are however provisions for the usage of such means in order to prevent certain serious criminal activities. In such cases they are called preventive coercive means. In order for the court to allow for the use of preventive coercive means, the police and prosecutor has to show that there is a ‘tangible risk’ that a person will commit one of a number of specified crimes. This thesis rests on the assumption that ‘tangible risk’ can be considered an intermediate concept, and analyses its grounds and consequences through the lens of aggregation, necessity vs. sufficiency, and criteria-based aggregation. The analysis shows that the grounds for ’tangible risk’ can be viewed as an aggregated individualised risk level which comprises several personal indicators, including contextual factors. The individual risk level can be understood as a continuous intermediary aspect. The decision-making of the court can be viewed as a decision concerning whether the individual risk level is sufficiently high to cross an imagined threshold level at which it can be classified as the binary intermediary ‘tangible risk’, or not. ‘Tangible risk’ has normative legal consequences insofar as the court may approve certain coercive measures. However, in order for the consequences to come into effect, general principles for the use of coercive means must be met. The consequences of ‘tangible risk’ are therefore conditional. Finally, the thesis discusses the use of the term ‘risk’ in the legislation, and how the term ‘tangible risk’ thus can be understood.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-43968
Date January 2024
CreatorsOttosen, Eric
PublisherHögskolan i Gävle, Besluts-, risk- och policyanalys
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0022 seconds