<p>Sluten ungdomsvård infördes som påföljd för unga lagöverträdare 1999. Påföljden ersatte till stor del möjligheten att döma ungdomar till fängelse. 30 ungdomar som genomfört verkställigheten av sluten ungdomsvård tvångsomhändertogs direkt efteråt. Individen går då från straffrätt till socialrätt. Ingen tidigare forskning har genomförts kring denna övergång. Uppsatsens syfte var att klargöra och jämföra de olika lagstiftningarna. Syftet var vidare att undersöka hur personal på ungdomshemmen arbetar med och hanterar de svårigheter som kan uppstå då ungdomarna går från sluten ungdomsvård till socialvård. Uppsatsen är en rättsligt inriktad kvalitativ studie. Lagtext, förarbeten och betänkanden har studerats och därefter kompletterats med intervjuer med personal på ungdomshemmen. Studien visade att det finns grundläggande skillnader i de två olika lagstiftningarna, men att de påminner om varandra i verkställigheten. Resultaten visade vidare att behandlingspersonalen upplever svårigheter med övergången från sluten ungdomsvård till tvångsvård. Resultaten analyserades utifrån sociologiska teorier som satte forskningsproblemet i ett samhälleligt perspektiv. Utifrån Foucaults teorier kan övergången ses som en förlängning av straffet. Garland resonerar kring hur andra aktörer inlemmats i det straffande systemet. Studien har visat att socialrätten kan ses som ett exempel på detta.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:su-389 |
| Date | January 2004 |
| Creators | Manole, Karin, Kämpargård, Pernilla |
| Publisher | Stockholm University, Department of Social Work, Stockholm University, Department of Social Work, Stockholm : Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0166 seconds