Return to search

Effektivisering av bussdepå med hjälp av automation : En kartläggning av hur sensorteknik kan användas för att minska antalet karosseriskador på bussar / Potentation of a bus depot using automation

While there is an increase in population and an extensiveurbanization, the city-scape of Sweden’s big cities evolves, whichrequires new demands for inventive solutions regardinginfrastructure. As increased population calls for more effectiveutilization of the land, the need for public transportation andits infrastructure has expanded. Bus depots are one fundamentalexample of the infrastructure that is needed to provide attractivepublic transportation, which is why Transdev has initiated theproject of automatizing a bus depot. Transdev is planning to equip12 of their 24 buses with ultrasonic sensors to alert driversabout oncoming obstacles by the help of light. Given that Transdevwishes to identify current sensor technology as a first step to anautomated depot, the purpose of this project is to map out thepotential of such technology by analyzing the damage on the busesas well as by analyzing current and future technology. The theoretical background is an outline of the subject ofautomation and includes a brief description of the technology usedin automated vehicles as well as a summary of the different levelsof automation and what is needed in terms of technology to achievea given level. The outline also includes a glossary and adescription of ongoing projects in the field of automation. Theinformation was used to create the necessary basic understanding,and was collected using documents, reports and internet-basedsources. To map the bodywork damages, a mix of a quantitative anda qualitative method was used, where the quantitative relied onstatistics from in-house systems. The qualitative relied oninterviews with drivers involved in the project. In order toassociate a bodywork damage to a given area of the bus, the buswas divided into separate zones. The collected data was presentedusing a circle diagram to make the information comparable andperspicuous, and the interviews were summarized. It was mainly thedepot in Lund that was investigated. The result shows that the placement of the bodywork damage differdepending on the investigated depot, and that the zone with mostdamages is not necessarily the zone with the highest cost. It alsoshows that the sensors have the potential to prevent 51% of thebodywork damage at Lund’s depot. The drivers are positive to theuse of sensors but think that the feedback needs improvement.Today the feedback is only visual and designed in a way that makesit difficult to read and react on, and in order to get an adequateimplementation of the sensors, a detailed pre-study is necessary.Finally, it is clear that the use of sensors can be a profitableinvestment with the potential of higher cost savings with adequateimplementation, and that further steps of automation should bemotivated by other factors than the one of bodywork damage. / I takt med en ökande befolkningsmängd och stark urbanisering pågår en utveckling av stadsbilden i destora städerna som innebär nya krav på smarta lösningar kring infrastruktur. Som en konsekvens avökat antal invånare samtidigt som effektivare utnyttjande av markytan eftersträvas, ökar behovet avkollektivtrafik och infrastrukturen runt denna. Bussdepåer är ett exempel på den grundläggandeinfrastruktur som krävs för att tillhandahålla en attraktiv kollektivtrafik, varför Transdev har inlett ettprojekt kring ett första steg till en automatiserad bussdepå. På en av deras depåer planeras 12 av 24 fordon att utrustas med ultraljudssensorer och tillhörande utrustning för att med ljus varna för hinder.Mot bakgrund av att Transdev önskar identifiera potential och befintlig sensorteknik för att uppnå ettförsta steg till en automatiserad depå är syftet att kartlägga potentialen för en sådan genom att delsundersöka skadeläget på bussarna, dels analysera befintlig och kommande teknik. Den teoretiska bakgrunden består av en kartläggning av området kring automation och innefattar delsden teknologin som används i helt eller delvis autonoma fordon i dagsläget, dels en sammanfattning avden standard som redogör för vilka nivåer av automation det finns och vad som krävs för att ett fordonska vara associerad till en given nivå. Vidare följer en ord- och begreppsförklaring samt enbeskrivning av pågående projekt inom området autonomi. Informationen samlades in genom enlitteraturstudie som främst förlitade sig på internetbaserade källor samt dokument och rapporter, ochhar använts för att skapa den grundläggande förståelsen som var nödvändig för fortsatt arbete. För kartläggning av skadestatistiken användes en mix av kvantitativ och kvalitativ metod, där denkvantitativa bestod av datainsamling genom statistik från interna system. Den kvalitativa metoden i sintur förlitade sig på intervjuer med två förare som varit delaktiga i projektet sedan start. För atttydligare associera en skada till en given placering delades bussen in i zoner. Informationen har sedansammanställts i cirkeldiagram med tillhörande figur för att göra skadestatistiken överskådlig ochjämförbar, och intervjuerna är sammanfattade utifrån transkriberingarna. I huvudsak är det Transdevsdepå i Lund som har undersökts. Resultatet visar att skadornas placering skiljer sig beroende på undersökt depå, samt att den zon somflest skador sker i inte nödvändigtvis har högst skadekostnad. Det visar också att sensorerna harpotential att avhjälpa 51% av alla skador vid depån i Lund. Av intervjuerna framkom att förarna ärpositivt inställda till användandet av sensorer men att återkopplingen bör förbättras, då den i dagslägetendast är visuell. Dessutom är den utformad på ett sätt som gör det svårt att uppmärksammas påförestående hinder, samt att läsa av den information som ges. Undertecknade ser även vikten av enutförlig förstudie för en adekvat sensorimplementering. Slutligen står det klart att användandet avultraljudssensorer kan vara en lönsam investering med potential till större kostnadsreducering omovanstående beaktas, och att fortsatta steg av automation bör motiveras av fler faktorer än enbartskadeläget.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-354801
Date January 2018
CreatorsSandgren, Simon, Lindfors, Jack
PublisherUppsala universitet, Industriell teknik, Uppsala universitet, Industriell teknik
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0021 seconds