Syftet med den här uppsatsen är att analysera Rohingya konflikten utifrån maktrelationer, genom att tillämpa Diskursanalysen och Foucaults makt begrepp. Vidare har syftet varit att undersöka på vilket sätt maktrelationer bidragit till konflikten, genom att tillämpa följande frågeställningar Vilka strukturella maktstrukturer blir synliga i diskursen? Vilka normer och värden som styr kunskapssynen samt bidrar till upprätthållande av maktrelationerna? Slutsatsen av analysen är att Myanmars juridiska instanser inte kan förse människor med det skydd som är önskvärt av en stat. Även om militären anses överlämnat makten till politiska företrädare, så innehar de fortfarande den egentliga makten över rättsväsendet, vilket därmed resulterar i att de kontrollerar informationsflöde och har rättigheten att utföra säkerhetsoperationer. Fortsättningsvis har år av diskriminering resulterat i ett apartheid liknande utanförskap där Rohingya således nekats tillträde till publika sfärer, som skola och utbildning samt sjukvård. Ett resultat av det är stigmatisering och utanförskap. Gruppen saknar därmed medborgerliga rättigheter. Ett resultat av det är således att gruppen kan betraktas utifrån att vara i ett konstant underläge och maktrelationen mellan å ena sidan staten och andra etniska grupper bidrar till att upprätthållas. Normer och värden inom landet har även bidragit till synen på gruppen och därmed även maktrelationer upprätthållits och även maktstrukturer som bidragit till att den etniska gruppen Rohingya inte kan påverka sin situation.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-72462 |
Date | January 2019 |
Creators | Einarsson, Ewa |
Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013) |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0055 seconds