Syftet med föreliggande studie är att studera hur flöjt- och oboelärare erfar fenomenet undervisningsmetodik. För att uppnå detta syfte utgår studien från följande forskningsfrågor: Hur ser oboelärare på undervisningsmetodik som redskap i sin instrumentalundervisning? Hur ser flöjtlärare på undervisningsmetodik som redskap i sin instrumentalundervisning? Vilka likheter- och/eller skillnader finns det inom undervisningsmetodiken som redskap för instrumentalundervisning på flöjt och oboe? Studien omfattar en kvalitativ intervjustudie på musik- eller kulturskolor i Sverige med tre flöjtlärare och tre oboelärare och tar avstamp i det teoretiska perspektivet fenomenologi. Forskningsmetoden för studien bottnar i semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberats och analyserats med tematisk analys. Resultatet bärs upp av fyra teman. Dessa fyra teman är: Allmän musikdidaktik, (trä)blåsmetodik, flöjtmetodik samt oboemetodik. Det första temat präglas av övergripande lektionsstrukturer, övningar men även förhållningssätt till undervisningsmetodik. Den sammantagna slutsatsen gällande fenomenet allmän musikdidaktik är innebörden av relationsarbetet med eleven men även yttre förutsättningar som färgar undervisningsmetodiken. Det andra temat belyser träblåsmusikers gemensamma beröringspunkter om vad det innebär att spela ett blåsinstrument. Lärarna erfar fenomenet andning som en gemensam och fundamental utgångspunkt men även en gemensam uppsättning repertoar. Det tredje och fjärde temat belyser flöjtens och oboens olikheter och förutsättningar för spel. Några exempel på skillnader instrumenten emellan är oboens dubbelrör vilket är något som flöjtspelet inte har. Även om flöjt och oboe är båda blåsinstrument visar resultatet på två skilda syner på blåsteknik. Flöjtspel handlar om förmågan att släppa iväg mycket luft medan oboespel handlar om att hålla igen med luft och att stå emot det höga trycket som bildas. I det påföljande diskussionskapitlet sätts resultatet i förhållande till tidigare litteratur och forskning. / The purpose of this study is to examine how flute and oboe teachers experience the phenomenon of methodology. To achieve this goal, the study is based on the following research questions: What are the oboe teachers view on methodology as tools in their instrumental education? What are the flute teachers view on methodology as a tool in their instrumental education? Which similarities and / or differences are there in the methodology as a tool for music instrument education on flute and oboe? The study is presented in a qualitative case study at music schools in Sweden with three flute teachers and three oboe teachers and is based on the theoretical perspective phenomenology. The research method for the study is based on semi structured interviews which have then been transcribed and analyzed with thematic analysis. The result is presented in four themes. These four themes are: General music didactics, (wood)wind methodology, flute methodology and oboe methodology. The first theme is characterized by general lesson structures, exercises but also the teachers approach to methodology. The overall conclusion regarding the phenomenon of general music didactics is the meaning of the relationship work with the student but also external conditions that color the methodology. The second theme highlights the common areas of woodwind musicians and what it means to play a wind instrument. The teachers experience the phenomenon of breathing as a common and fundamental starting point, but also a common set of repertoires. The third and fourth themes highlights the differences between the flute and the oboe and the conditions for play. Some examples of the differences between the instruments are the double reed of the oboe which is something that flute does not have. Although flute and oboe are both wind instruments the result shows two different visions on blowing techniques. Flute playing is about the ability to release a lot of air while oboe playing is about holding back with air and resisting the high pressure that is created. In the following discussion chapter, the result is set in relation to previous literature and research.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-73437 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Andersson, Andreas |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0032 seconds