Idag sker ett kontinuerligt arbete med att reducera energianvändningen i byggnader under desslivscykel för att minska miljöbelastningen och utnyttjandet av fossila energikällor. En reduceringav energianvändningen utgör även ett ekonomiskt incitament genom minskade energikostnader.Inom byggsektorn arbetar flertalet företag med olika former av miljöcertifieringar såsomMiljöbyggnad, LEED och BREAM. En viss del av bedömningen bygger på en energisimuleringav projekterad byggnad, ett scenario av framtida energianvändning. Energisimuleringar utgör ett beslutsunderlag och kan användas under hela byggprocessen menlämpar sig främst under projektering då flertalet beslut rörande olika faktorer såsom klimatskal,ventilationssystem, värme och kyla samt framtida drift och styrning behandlas. I detta examensarbete analyseras energianvändningen i fastighet BioCentrum i Uppsala utifråndriftår 2012 och jämförs mot projekterade värden från tidigare energisimulering. En jämförelsegörs även mellan indata och antaganden samt projekterade energiflöden för värme, komfortkyla,processkyla och el. Att arbeta med energisimuleringar under projektering är en kontinuerligprocess och på vilket sätt detta verktyg kan förbättras i projekteringsarbetet diskuteras. Tre faktorer har behandlats, vilka är utomhusklimatets påverkan på energianvändningen, drift ochstyrning av olika system inom fastigheten samt brukarens beteende och verksamhet. Med hjälp avunderlag från driftår 2012 genomförs en uppdaterad energisimulering för analys och jämförelse. För fastighet BioCentrum syns en tydlig ökning av både värme och kyla samt el i jämförelse medprojekterade värden. Orsak till detta är i många fall verksamhetsanknutet genom ökade driftstider,förhöjda luftflöden i ventilationssystem samt en varierande verksamhet inom byggnadensom kräver ett stort behov av el, men även kylning av dess interna laster. Störst påverkan påresultatet från energisimulering har bedömningen av den verksamhetsanknutna internvärmensamt luftflöden i laborationslokaler. Tre resultat som verifieringsprocessen sammanställer är hur mätarstrukturen i drift fungerar, vilkaförändringar som skett under produktion i förhållande till projektering samt hur verksamhetenidag utnyttjar och styr de tekniska systemen. Till stor del en verifiering av projekterad data. Genom uppföljning och verifiering skapas en nulägesbild över energianvändningen, vilkettillsammans med identifierade energieffektiviserande åtgärder skapar ett bra beslutsunderlag förframtida investeringar. För att förbättra projekteringsprocessen av framtida energianvändning och verifieringsprocessenär det viktigt att tydligt definiera vilka antaganden som genomförts under projektering samt vilkaprocesser som ingår i bedömning av specifik energianvändning. Att samredovisa underlag ochresultat möjliggör för en bättre uppföljning av nyckeltal och underlättar för förvaltning attoptimera och följa upp olika processer och system inom fastigheten. Sammanfattningsvis är hjälpmedel såsom energisimuleringar ett viktigt verktyg underprojekteringsprocessen och skapar ett scenario över framtida energianvändning. Detta arbetevisar på den komplexitet som finns vid uppföljning av energianvändningen inom lokalbyggnaderoch att ett bra samarbete mellan konsulter, beställare/fastighetsägare och hyresgäst är nödvändigtför att uppnå ett bra energiarbete under projektering och sedermera drift av fastigheten.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-136736 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Andersson, Simon |
| Publisher | KTH, Energiteknik, KTH, Industriell ekologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0112 seconds