Return to search

Vägen ut ur gängkriminalitet : En studie om vägen ut ur gängkriminalitet och vilka faktorer som varit avgörande och upplevelsen av befintliga och saknade stödinsatser “Ju mer distans man får till det förflutna, desto mer växer det nya”

Syftet med studien är att undersöka hur gängmedlemmar lyckats lämna sitt gäng. Denna kvalitativa studie undersöker fyra gängmedlemmars personliga resa ut ur sina respektive gäng, och hur de upplevde samhällsinsatser och ibland bristen på dem. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer som analyserades med en tematisk analys. Under litteratursökningens gång upptäcktes en märkbar kunskapslucka i tillgänglig forskning om hur människor lämnar kriminella gäng. Det finns dock studier gjorda om vägen in i ett gäng. Resultatet av intervjuerna har tolkats utifrån push- och pull-teorin och teorin om sociala band. Resultaten tyder på att majoriteten av de tillfrågade lämnade sina gäng på grund av rädsla för att bli skjutna, antingen för sig själv eller familjemedlemmar. En annan viktig anledning till att de tillfrågade lämnade sina gäng var för att de hade yttre motiv och möjligheter, såsom: en ny relation, att skaffa barn eller att flytta till en annan stad. Personer som har lämnat gängkriminalitet upplevde ofta samhällsinsatserna som otillräckliga och därmed bristande. Enligt deras upplevelse litade socialarbetaren inte helt på eller lyssnade på dem. Andra typer av insatser som respondenterna hade önskat var: familjebehandling i hemmet, mentorskap eller olika återinträdesinsatser för att bli bättre integrerade i samhället efter att ha lämnat ett gäng. Studien visade att det finns ett behov av ytterligare forskning gällande utfallet av olika insatser. Det behövs också ytterligare forskning kring socialarbetarens roll, vad de kan göra och vad de bör göra, för att underlätta vägen ut ur ett gäng. / The purpose of the study is to investigate how gang members succeeded in quitting their gang. This qualitative study examines the personal journey of four gang-members out of their respective gangs, and how they experienced the societal efforts and sometimes the lack of them. The study was carried out with the help of semi-structured interviews which were analyzed with a thematic analysis. Surprisingly, there was a noticeable gap in available research in how people leave criminal gangs. There are however studies done on the way into a gang. The result of the interviews have been interpreted based on the push- and pull-theory and the theory of social bonds. The results indicate that the majority of respondents left their gangs due to fear of getting shot, either themselves or family members. Another major reason why the respondents left their gangs is because they had other external motivations and opportunities, such as: a new relationship, having a child, or simply relocating to another city. However, the former gang members often experienced that societal interventions were lacking. In their experience the social worker didn't fully trust or listen to them. Examples of interventions that could have benefitted, according to the respondents, are: family treatment at home, mentorship, or re-entry interventions to get better integrated into society after leaving a gang. The study showed that there's a need for further research regarding the potential outcome of each type of intervention. There is also a need for further research regarding the role of social workers, what they can do, and what they should do, in order to facilitate the way out of a gang.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-105306
Date January 2023
CreatorsJaoshan, Sadaf, Rosales Stenbäck, Felicia
PublisherÖrebro universitet, Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0016 seconds