Sveriges miljömålssystem implementerades 1999 och har sedan dess varit en nationell utmaning till Sveriges kommuner. När systemet antogs i Sveriges riksdag så angavs 2020 som systemets slutår, till vilket den miljömässiga kvaliteten som miljömålen definierade skulle ha uppnåtts. I dagsläget har Naturvårdsverket dock bedömt att enbart två av de sexton nationella miljömålen kommer att nås, vilket påvisar hur Sveriges samhällsutveckling inte är i linje med den som miljömålssystemet förespråkar. I undersökningar som gjorts har det påvisats att det främst är mindre kommuner som upplever att systemet är en stor utmaning. I denna fallstudie studeras således på vilket sätt som dessa kommuner upplever en problematik med miljömålen och vad som händer då beslut ska tas som främjar en miljömässig hållbarhet. I fallstudien har dokumentanalyser och intervjuer genomförts i en representativ kommun i Mellansverige. Fallstudien påvisar hur ekonomi ofta får vara den bestämmande faktorn vid kommunala beslut och projekt, vilket bidrog till att miljömålen fick en lägre prioritet. Förutom att studien visade att ideologiska faktorer utgjorde motsättningar till både miljömålsarbetet och det generella miljöarbetet, så visade studien även på hur det fanns organisatoriska brister.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-32106 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Thyresson Stenqvist, Henrietta |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för miljö- och livsvetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds