Det finns i dagens samhälle en uppåtgående trend när det kommer till att ta socialt ansvar – hos såväl privatpersoner som organisationer. Att agera hållbart är sålunda ett omtalat ämne som debatteras nu mer än någonsin tidigare. Ett sätt att agera hållbart är att konsumera second hand. Andrahandsförsäljningen har till följd av samhällets diskussioner ökat drastiskt under de senaste åren. I och med att second hand-branschen är aktuell är branschen i sig av intressantkaraktär. Vi har sålunda valt att studera branschen utifrån teorier kring storytelling. Det finns i dagsläget inte mycket tidigare forskning kring storytelling kopplat till just second hand och välgörenhet – vilket ökar denna studies relevans. Forskning inom detta område kan således bidra med ökad förståelse och kunskap inom ett fält som än så länge inte har applicerats i vidareutsträckning. Studiens framtagna kunskap kan exempelvis användas för branschens förståelseför hur de med hjälp av att bygga en stabil röd tråd kring sina berättelser kan bygga sittvarumärke. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka tre verksamma hjälporganisationer i Göteborgsområdet – Erikshjälpen, Reningsborg och Myrorna – som samtliga har en secondhand-butik vars mål är att göra världen en aning bättre. Studien undersöker dessa trehjälporganisationer ur ett storytellingperspektiv för att dels se huruvida deras berättelser på olika varumärkeskontaktpunkter är koherenta eller inte, dels för att jämföra skillnader och likheter mellan de olika hjälporganisationerna. Frågeställningarna som ställdes var: 1. Vilket innehåll och berättelser kommunicerar hjälporganisationerna ut och är dessa koherenta? 2. Vad finns det för likheter respektive skillnader hos hjälporganisationerna i deras kommunicerade innehåll? För att svara på studiens frågeställning har studien antagit en kvalitativ ansats där det genomförts tre fallstudier med ett komparativt inslag. Studien inleddes med en mer omfattandeobservation i vardera butik där butiken granskades utifrån förutbestämda teman. Observationer har även genomförts online på organisationernas hemsidor samt sociala medier för att få enklarare bild över organisationernas kommunicerade innehåll. Sedermera genomfördes tvåintervjuer hos vardera organisation – en intervju med en högre anställd, till exempel en butikschef, samt en medarbetare. Målet med studien var att få en tydlig bild över vilket innehåll de olika organisationerna väljer att kommunicera ut och hur de resonerar kring studiens frågor. Studiens empiri indikerar att det finns en betydelse av att ha en stark koherent berättelse kring varumärket då det ökar organisationens trovärdighet och transparens. Genom att inneha en tydlig kommunikation kring organisationens mål och även till exempel vart pengarna går tillför olika ändamål underlättar detta för organisationens medarbetare då det finns en tendens att kunderna vill ta del av denna information. Gällande studiens tre studieobjekt har samtliga en koherent berättelse, men med en viss skillnad över hur berättelsen förstärker varumärket eller inte. Studien indikerar även att det finns flera likheter samt skillnader mellan de olika organisationerna. Erikshjälpen och Reningsborg upplevs vara mer lika då de både arbetar på ett likartat sätt. Myrorna särskiljer sig till stor del både i arbetssätt men även i vilket innehåll de väljer att kommunicera ut. / In society, today there is an upward trend when it comes to taking a bigger social responsibility for both private individuals and organisations. Acting sustainably is a hot topic that is being debated more than ever before, and one way to act sustainably is to consume second hand products. Second hand sales have increased dramatically in recent years as a result of community discussions about the environment. As the second-hand industry is more than ever current the industry itself is of interesting character. Thus, we have chosen to study the industry based on theories of storytelling. There is currently very little previous research on storytelling linked to just second-hand products and charity which increases the relevance of this study. Research in this area could contribute to increasing the understanding and knowledge in a field that has so far not been widely applied. The study's acquired knowledge can, for example, be used for the industry's understanding of how they can build their brand by building a stable red thread around their stories. The main purpose of the thesis is to investigate three active aid organisations in the Gothenburg area - Erikshjälpen, Reningsborg and Myrorna - all of which opened second hand shops whose main aim were to make the world a little better, thereby benefitting everyone. The study examines these three aid organisations from a storytelling perspective to see whether their stories from different brand contact points are coherent, understandable and feasible if put into use and partly to compare the differences and any similarities between the different aid organisations. This essay will be written in Swedish and the questions this study examines are: 1. What content and stories do the aid organisations communicate and are they coherent? 2. What are the similarities and differences of the aid organisations in their communicated content? In answering the study's questions, the study has adopted a qualitative approach where three case studies with a comparative element have been carried out. The study began with a more comprehensive observation, where each store’s examination was based on pre-determined themes. Online observations were also conducted on the organisations websites and social media to gain a clearer picture of the organisations communication content. Subsequently, two interviews were conducted with each organisation - an interview was held with a high positioned employee, i.e. a store manager and also an employee. The aim of the study was to obtain a comprehensive overview over what type of content the organisations choose to communicate, and how they resonate with the research questions. The study's results indicate that it is very important to have a strong, coherent story built around the brand as it increases the organisation's credibility, benefits and transparency by having clear communications about the organisation's goals and also where the money is spent for various purposes. This helps the organisation's employees and customers to recognise their credibility and sends a clear-cut message as there is a tendency for customers wanting to share this information. Regarding the three organisations they all have a coherent story, but with some differences over how the story increase the brand value or not. The study also indicates that there are several similarities and differences between the different organisations. Erikshjälpen and Reningsborg are perceived to be more similar as they both work in a similar way whereas Myrorna differ to a great extent both in the way they work but also in what content they choose to communicate.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-23953 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Jonasson, Jennifer, Levinsson, Carolina |
| Publisher | Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0032 seconds