Pappers- och massaindustrin stod år 2010 för 52 procent av den svenska industrins energianvändning, vilket motsvarade 76 TWh. Detta gör branschen intressant ur ett energieffektiviseringsperspektiv då små åtgärder kan leda till stora besparingar. Fiskeby Board AB är ett företag som tillverkar kartong baserad på returfiber. Då torkning- samt bestrykningsprocessen står för 2/3 av företagets energibehov föreligger intresse att använda energin på ett bättre sätt för att minska energibehovet och därav minska sina kostnader. Syftet med denna rapport var således att genomföra en energikartläggning av tork- samt bestrykningspartiet och utifrån resultaten presentera åtgärder för att minska energibehovet. Arbetet utfördes genom mätningar av lufttemperaturer och flöden, beräkningar, litteraturstudier samt intervjuer. De ytvikter som undersöktes var för vinterdrift 300 g/m2, 350 g/m2 samt 450 g/m2 och för sommardrift 450 g/m2. Resultaten visade att inläckaget till torkkåpan, som rekommenderas till 25 procent av totalt inflöde, var mellan 48 och 59 procent. Vidare påvisades även hypotesen om att det i regel används större mängd luft för att transportera bort vattnet från kartongen än vad som krävs. Detta på grund av att det inte finns någon reglering av värmeåtervinningsaggregatens fläktar, vilket medför att frånluften får ett lågt vatteninnehåll vid viss produktion. Ett annat viktigt resultat behandlar hetluftsystemet. Här bör ett visst undertryck föreligga i hetluftskåporna, men genomförda mätningar visade på att enbart en av tre hetluftskåpor erhöll detta undertryck. Åtgärdsförslagen som presenteras i rapporten behandlar bland annat de påträffade bristerna ovan. Ett förslag är att minska det våta frånluftsflödet samtidigt som den inläckande luften bör ersättas med redan uppvärmd luft från andra delar av anläggningen. Enligt förslaget kan detta göras genom att nyttja frekvensstyrda till- och frånluftsfläktar vilka styrs av frånluftens daggpunktstemperatur och nollnivån i torkkåpan. Denna lösning har potential att minska den årliga energianvändningen med 17,9 GWh vilket kan ge en kostnadsbesparing av 2,25 miljoner SEK per år. Ett annat åtgärdsförslag är att ta bort förbigångsventilerna till värmeåtervinningsaggregaten och låta ångtillförseln styras med enbart reglerventiler. Detta ger en potential att minska energibehovet med 0,47-0,64 GWh per år vilket skulle ge en kostnadsbesparing av 55 000-77 000 SEK per år. För hetluftsystemet finns potential att spara 0,64 GWh vilket skulle ge en kostnadsbesparing på 77 000 SEK per år. Det som behövs är ett manuellt reglerspjäll i kanalen från hetluftskåpa 1 alternativt hetluftskåpa 2, för att styra luftflödet och därav erhålla ett undertryck i systemet. Genom att sammanställa de tre mest rekommenderade åtgärdsförslagen skapas en möjlighet att spara 5,7 procent av Fiskeby Board ABs energibehov vilket skulle resultera i en årlig kostnadsreduktion av 2,41 miljoner SEK. Om en generalisering att även den övriga pappers- och massaindustrin besitter liknande potential finns möjlighet för denna bransch att årligen minska energianvändningen med 4,4 TWh.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-94534 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Jonell, Magnus, Kairis, Robin |
| Publisher | Linköpings universitet, Energisystem, Linköpings universitet, Tekniska högskolan, Linköpings universitet, Energisystem, Linköpings universitet, Tekniska högskolan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds