Mäns våld mot kvinnor kan ses som ett problem som ger konsekvenser på både individ- och samhällsnivå. Det språk som används i media kan ses påverka våra uppfattningar och tolkningar av det som rapporteras. Hur mäns våld mot kvinnor diskuteras i det offentliga rummet har därmed varit relevant att studera för att få en bild av hur debatten om ämnet ser ut. Studien har därmed syftat till att undersöka hur mäns våld mot kvinnor i parrelation framställs i debattartiklar under 2023 i Sverige med hjälp av en kritisk diskursanalys. För att besvara syftet har en kvalitativ dokumentstudie av svenska debattartiklar gjorts. Studiens teoretiska ramverk har varit den ekologiska förklaringsmodellen av Heise, som vidareutvecklats av UN Women, samt Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultatet visar två gemensamma diskurser vi benämnt Mäns våld mot kvinnor som ett samhällsproblem och Mäns våld mot kvinnor bör hanteras kollektivt. Diskurserna synliggörs på olika sätt i debattartiklarna beroende på hur skribenterna har uttryckt sig vilket vi delat in i olika teman. Fokuset i vår analys har varit på ordval och modalitet vilket är den första nivån i Faircloughs kritiska diskursanalys. Vi har genom det kunnat se att skribenterna tenderar att använda ett förstärkande språk när de skriver om mäns våld mot kvinnor i parrelation. Våldet beskrivs främst som ett strukturellt problem vilket vi relaterat till den samhälleliga nivån i den ekologiska modellen och den tredje nivån i den kritiska diskursanalysen.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-529739 |
Date | January 2024 |
Creators | Ivansson, Alva, Svanström, Moa |
Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för socialt arbete |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds