Det senaste året har flertalet våldtäktsmål fått stor uppmärksamhet i media. I mars 2014 startade tidningen Metro #NEJÄRNEJ - kampanjen som granskar hur polisen och domstolar hanterar våldtäktsfall. Denna kampanj består av en serie artiklar som uppmärksammar domar där män frias från misstankarna om våldtäkt. Kvinnans trovärdighet ifrågasätts, deras samtycke misstolkas och ord står mot ord. En konsekvens av detta resulterade i att det blev allt svårare för kvinnor att bevisa inför rätten att det de hade blivit utsatta för var en våldtäkts handling. Vårt mål i denna studie är att söka förståelse för hur tingsrätten motiverar sina friande domar. Syftet med denna uppsats är att belysa vilken diskurs som konstrueras genom friande våldtäktsdomar utifrån ett genusperspektiv. Syftet uppnås genom att undersöka de subjektiva rekvisiten i beslutsskäl som ligger till grund för friande våldtäktsdomar. Kritisk diskursanalys används som både metod och teori som behandlar diskursiva mönster i domstolsbeslut i friande våldtäktsmål. I den här studien har vi analyserat fem texter i form av domar från svensk tingsrätt. Studien visar att tingsrätten i sina bedömningar utgår ifrån olika diskursiva och sociala praktiker. Dessa diskurser är kopplade till det så kallade genuskontraktet med bestämda föreställningar, där män definierar hur kvinnor ska vara i olika sammanhang; denna diskurs ser kvinnan som "det ideala offret" och säger hur kvinnor ska bete sig inför, under och efter att kvinnor ha blivit utsatta för våldtäkt. Ett hård draget exempel kring de bestämda föreställningarna är om kvinnor bär korta kjolar kan detta ses som en inbjudan till att bli våldtagna. Vidare handlar och hävdar de sexologiska teorier som att kvinnor kan frivilligt acceptera en viss grad av våld. Efter att ha genomfört vår undersökning anser vi att tingsrätten inte bara konstruerar diskurser om vad som är normalt vid ett våldtäktsbrott, utan även avspeglar rådande maktförhållanden mellan det manliga respektive kvinnliga könet och definierar hur människor ska bete sig i detta sammanhang. / This past year, the media has been giving a major attention to exculpatory rape cases. In March 2014 the newspaper Metro started the # NEJÄRNEJ – campaign that examines how the police and courts handle rape cases. This campaign consists of a series of articles commemorating the judgments of the men cleared of allegations of rape. The woman's credibility is questioned; their consent is being misinterpreted and when word stands against word, men’s word tends to weight more. One consequence of this was that it became increasingly difficult for women to prove in court that it was indeed rape. Our ambition for this study is to seek understanding of how the district court justifies its guilty sentences. The purpose of this paper is to highlight the discourse constructed by exculpatory rape sentences from a gender perspective. We aim to achieve the purpose by investigating the subjective criterions of the decision in the evaluation process. Critical discourse analysis is used both as method but also as theory and deals with discursive patterns in the court's decision in acquitting rape cases. In this study, we analyze five texts in the form of sentences of the Swedish district court. The study shows that the district court bases on different discursive and social practices in the evaluation process. These discourses are linked to the so-called gender contract with certain ideas where men define how women should be in different contexts; this discourse sees the woman as the "ideal victim" and says how women should behave before, during and after the women have been victims of rape. An example around the determined performances is about women wearing short skirts and how that can be seen as an invitation to be raped. Further claim the sexological theories that women may voluntarily accept a certain degree of violence. After conducting our investigation, we believe that the district court not only construct discourses about what is normal at a rape crime but also reflects power relationships between the male and female gender and defines how people should behave in this context.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-4091 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Doudnik, Anna, Andrade, Daniela |
| Publisher | Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0033 seconds