Syftet med uppsatsen är att diskutera och analysera hur memoria framställs i dagens retorikhandböcker.Teorierna kring memoriabegreppet baseras mestadels inom partes–lärans klassiska del.Grundläggande begrepp som används är visualisering som syftar till retorikerns förmåga att tänkasig bilder för att lättare komma ihåg dem. Ju bisarrare, färgladare eller komiska de är, ju lättare ärdet att komma ihåg dem. Visualiseringen baseras på Ciceros tankar kring minnet. En underkategoritill visualisering är loci, som är retorikerns, i minnet, beständiga fästpunkt för visualiserade bildersom i uppsatsen har givits det latinska ordet imagines. Loci benämns ofta som den plats i minnet därbilden, imagines fästs på. Loci (platsen) ska vara väl avgränsad, varken ljus eller mörk och i enföljd. Exempel på typiska loci är ett hus, bostadskvarteret du bor i eller korridoren på skolan. Närdessa platser är väl förankrade i minnet appliceras imagines (bilder) på dessa platser. Ska du tala omett visst ämne gäller det att associera bilder till det som talet handlar om och sedan placera dessabilder, som följer visualiseringens rekommendationer om utformningen, på de platser somretorikern har tänkt ut. I och med det är hela talets disposition ihågkommen. Tesaurusminne är ettbegrepp som författaren har bidragit med. Det bygger på ordagrann utantillinlärning som någotretorikern gör för att utveckla sitt ord- och frasförråd och ger en fördjupad syn om vadutantillinlärning är. Memoria kopplas samman med inventio som en av byggstenarna för att kunnafinna stoff till talet. De loci som diskuterats har även en koppling till inventio som plats, dels för attfinna argument, dels att komma ihåg dem. Så ser den historiska delen i uppsatsen ut.31Med denna teori som grund svarar uppsatsen på följande frågor. Hur använder sig demoderna retorikhandböckerna av begreppet memoria? Det framkommer av analysen att loci ochimagines blandas ihop med varandra tillsammans med visualiseringsbegreppet. Även kopplingentill inventio, där memoria är grunden till inventio, diskuteras aldrig i handböckerna vilket också ärsvaret på delfråga tre. Vilka teorier om memoria föreslås av författarna som användbara iförhållande till de teorier som framkommit i uppsatsen? De teorier som framkommit är baserade påvisualisering, loci/imagines och ett numeriskt alternativ som föreslås av Hellspong. Även att lära sigtalet utantill, ordagrant, är något som föreslås av författarna. Slutsatsen är att memoria fortfarandeär ihågkommen av dagens retorikhandböcker men för de studenter som inte fördjupar sig i ämnetkommer finna memoria som en kort del av partesläran.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-156204 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Fernhed, David |
| Publisher | Uppsala universitet, Avdelningen för retorik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0032 seconds