Musik idag är inte enbart en skiva eller en konsert. Det är en enorm industri som bara växer och där artister och band tidigt ses som varumärken. Hårdrocken är en genre med starka normer, traditioner och strukturer, särskilt kring kvinnans roll inom genren. Medan musikbranschen i Sverige prioriterar jämställdhetsarbetet ses hårdrocksbranschen inte alls ta frågan med samma prioritet och genren ligger sämst till när det kommer till kvinnors representation på inom livescenen. Vad händer med kvinnorna inom scenen och hur påverkar de rådande strukturerna deras varumärken? Genom att studera detta område i ett varumärkesperspektiv vill vi få fram vilka strukturer som förekommer kring den yrkesverksamma, professionella kvinnan som är musiker inom hårdrocksscenen och hur den möjliggör, begränsar eller på annat sätt upplevs och arbetas med i ett varumärkesperspektiv. För att få svar på vår frågeställning valde vi att utföra kvalitativa intervjuer med aktörer inom branschen i Sverige. Sex stycken musiker som är kvinnor och fyra stycken från olika bolag inom genren. Genom att intervjua ett fåtal aktörer kunde vi få en djupare förståelse för hur strukturer påverkar och upplevs och även om strukturerna ens förekommer inom den svenska scenen. Vi valde ut områden som var viktiga för att besvara frågeställningen Hur upplevs och framställs varumärket hos kvinnor som är musiker inom den svenska hårdrocksscenen? och identifierade dessa till: varumärke, identitet, fält, habitus och genusidentitet och maktstrukturer generellt mellan könen men även specifikt för hårdrocksgenren. Vi presenterade även tidigare forskning inom området för genus och hårdrock respektive genus och varumärke för att se vilka tidigare strukturer som upptäckts. I vår studie fick vi fram att många av de strukturer som rådde inom hårdrocksscenen även reproducerades i varumärkesarbetet. Stora kunskapsluckor och en brist på medvetenhet hos aktörer i branschen ledde till att stort ansvar för varumärket låg på musikerna själva. Att som musiker se sig som ett varumärke var hos våra respondenter delade meningar om. Mindre än hälften var direkt positiva, resterande såg sig inte alls som varumärke eller var delade till att vara det. Det som var gemensamt för alla att det inte fanns något aktivt varumärkesarbete. I kombination med tidigare identifierade strukturer och det krav som ställs när musiker blir en offentlig person med ett ansikte utåt orsakade två typer av begränsningar: begränsning av utrymme och begränsning av identitet. Dessa i sin tur bidrog till en press att kvinnor inom branschen upplevde sig behöva vara betydligt bättre än männen, trots det får de inte samma status och värde / Today’s music isn’t just about records and concerts. It’s a huge industry that’s growing larger by the minute where artists and bands early on are viewed as brands. Heavy metal is a genre with clear and strong standards, traditions and structures. Particularly when it comes to women’s role in the genre. While the music industry in general in Sweden prioritize gender equality the heavy metal genre doesn’t prioritize this issue. The heavy metal scene have the lowest representation of women on their live scenes. What happens to the women in this genre and how does this affect the prevailing structures of their brands? By studying this area in a brand perspective, we want to bring out the structures that exist around the ‘professional female musician’ in the heavy metal genre. We also want to see how this might enable or limit their brands and also how other industry professionals manage and experience their brands To answer our question, we chose to conduct interviews with six female musicians and four industry professionals in form of managers, booking agents and record labels. These interviews were able to give us a deeper understanding of how these believed structures work or if they even exist at all in the Swedish heavy metal scene. We identified five areas that would help us answer our research question; How female musicians brands are presented and experienced by others in the Swedish heavy metal scene? These areas were gender identity, brands, industry, ideals and power structures between the genders in general but also more specific for the heavy metal scene. We also presented previous research in the area of gender and heavy metal but also in the area of gender and brands, this was to see if any structures had been discovered previous to our study. In our study we found that many of the prevailing structures were reproduced in the branding of the female musicians. There were large gaps in the knowledge and awareness from the industry professionals working with branding which lead to the musicians taking over the branding themselves. There was different opinions when it came to if the musicians saw themselves as brands or not. Less then half had a very positive attitude and the remaining female musicians didn't see themselves as brands or had split opinions about wanting to be a brand. They all had one thing in common, there was no direct or clear work structure when it came to branding the musicians. In combination with previous identified structures and the requirements that come with being a public figure we saw two types of limitations: limited space and limited identity. These two types of limitations contribute to the pressure that a lot of female musicians feel in the heavy metal genre. The musicians feel like they have to prove themselves to be twice as good as their male counterparts and they still don’t get the same amount of respect or value in the industry.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-47958 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Sarvestani, Roya, Sixtensson, Molly |
| Publisher | Karlstads universitet, Karlstads universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds