Alla kommuner ställs idag inför olika utmaningar vare sig man är en landsortskommun eller en förortskommun till en storstad, och då kan varumärke vara ett hjälpmedel som kan förstärka eller förändra. En storstadskommun studeras – Danderyds kommun, hur deras byggande och kommunikationen av varumärke kopplas till deras utmaningar, förhållandena i situationen och processen. Litteraturgenomgång visar att området är relativt outforskat och att de traditionella metoderna för att bygga varumärke behöver anpassas till bland annat kommuner och deras verksamhetslogik. Centrala begrepp från teori och tidigare forskning diskuteras så som varumärke i offentlig sektor, identitet, bild, kommunikation, kärnvärden och platser. Studien är genomförd med semistrukturerade intervjuer med strategiskt utvalda ledande personer i kommunens organisation, både på politikernivå och tjänstemanna nivå, och motiveras av att de är lämpliga för företeelser och egenskaper som är otillfredsställande kända. Intervjudata redovisas under teman. Danderyds kommun har inte något definierat varumärke som har skapats i en process för det och sedan aktivt och stort kommunicerats. Danderyds kommun har tankar på att aktivt bygga varumärket inom en snar framtid. Kommunen har inte tidigare haft behovet men nu ställs man inför utmaningar. Kommunen vet inte om de ska förstärka eller förändra varumärket vid en utbyggnad av centrala Danderyd. Verksamhetslogikens egenskaper klargörs och sätts i relation till byggande och kommunikationen av varumärket. Kommunen är medveten om att projektet centrala Danderyd är en stor förändring och kan innebära en stor förändring av identiteten och varumärket. Kommunen ställs inför det klassiska dilemmat att bevara och förnya något som många starka varumärken har fått genomgå, vilket är krävande om man ska kunna svara på den grundläggande frågan för varumärkesbyggande: Vad gör Danderyds kommun till Danderyds kommun? Kan man svara trovärdigt så löser man demokratiproblemet, miljöproblemet, behovet av bostäder och tillväxt, samt får en bättre position i kampen om verklighetsbeskrivningen. Det är endast kommunens invånare som kan avgöra detta i slutändan.

The purpose of this study is to increase the understanding of how an individual's identity is constructed and reinforced through clothing brands. This we intend to achieve by studying and analyzing the significance of clothing brands on consumers. In close proximity to this purpose, we have chosen to work with three research questions: • How do consumers see clothing as a means to express themselves? • What perception does consumers have on clothing brands as identity creators? • How do consumers value wearing clothes from a particular clothing brand?

Enligt det tjänstelogiska synsättet blir upplevelsen kring ett köp allt viktigare. Samtidigt är varumärket en viktig resurs i marknadsföringsteori idag. Det saknas dock ett tydligt resonemang för hur varumärket passar in i interaktionen mellan företag och konsument. Denna studie undersöker vilken roll varumärket har i den värdeskapande processen utifrån ett tjänstelogiskt perspektiv. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie av dessa teorier som sedan illustreras i praktiken med hjälp av klädföretaget Hollister. Resultatet av undersökningen visar att Hollister Co. lägger stor vikt vid den värdeskapande processen och på att hålla en god relation till sina kunder. Genom att kombinera tjänstelogiken och varumärkesstrategi anser vi att de skapar värde genom processens tre faser. Slutsatsen är att varumärket kan ses som en resurs till tjänstelogiken och de två teorierna förenas till en modell i slutsatsen.

Gymbranschen i Sverige har det senaste årtiondet sett en stor tillväxt med fler aktörer som har gett sig in på marknaden, vilket har lett till att konkurrensen hårdnat betydligt. Denna uppsats undersöker hur större gymaktörer på marknaden arbetar med sina varumärken för att särskilja sig i konkurrensen. En fallstudie med tre av de ledande gymaktörerna i Uppsala utförs för att kartlägga vilken medvetenhet kring varumärket som finns, och hur aktörerna arbetar med att förmedla det. Informationsinsamlingen för studien har skett in i form av intervjuer med studieobjekten och en utomstående expert, samt analysering av aktörernas marknadsföringsmaterial. En modell har framtagits utifrån teorier som behandlar olika aspekter av ett varumärke, som sedan har legat till grund för analysen av det insamlade materialet. Resultatet indikerar att en medvetenhet om vikten av varumärket som konkurrensmedel finns hos aktörerna, och att de har en bakomliggande tanke med vad varumärket förmedlar. Dock uppstår en problematik med att forma ett varumärke som vänder sig till hela målgruppen, eftersom samtliga aktörer strävar efter att tilltala alla. Detta medför att en genomgående tanke med förmedlingen av varumärket i vissa fall blir bristfällig eller saknas.

Musik idag är inte enbart en skiva eller en konsert. Det är en enorm industri som bara växer och där artister och band tidigt ses som varumärken. Hårdrocken är en genre med starka normer, traditioner och strukturer, särskilt kring kvinnans roll inom genren. Medan musikbranschen i Sverige prioriterar jämställdhetsarbetet ses hårdrocksbranschen inte alls ta frågan med samma prioritet och genren ligger sämst till när det kommer till kvinnors representation på inom livescenen. Vad händer med kvinnorna inom scenen och hur påverkar de rådande strukturerna deras varumärken? Genom att studera detta område i ett varumärkesperspektiv vill vi få fram vilka strukturer som förekommer kring den yrkesverksamma, professionella kvinnan som är musiker inom hårdrocksscenen och hur den möjliggör, begränsar eller på annat sätt upplevs och arbetas med i ett varumärkesperspektiv. För att få svar på vår frågeställning valde vi att utföra kvalitativa intervjuer med aktörer inom branschen i Sverige. Sex stycken musiker som är kvinnor och fyra stycken från olika bolag inom genren. Genom att intervjua ett fåtal aktörer kunde vi få en djupare förståelse för hur strukturer påverkar och upplevs och även om strukturerna ens förekommer inom den svenska scenen. Vi valde ut områden som var viktiga för att besvara frågeställningen Hur upplevs och framställs varumärket hos kvinnor som är musiker inom den svenska hårdrocksscenen? och identifierade dessa till: varumärke, identitet, fält, habitus och genusidentitet och maktstrukturer generellt mellan könen men även specifikt för hårdrocksgenren. Vi presenterade även tidigare forskning inom området för genus och hårdrock respektive genus och varumärke för att se vilka tidigare strukturer som upptäckts. I vår studie fick vi fram att många av de strukturer som rådde inom hårdrocksscenen även reproducerades i varumärkesarbetet. Stora kunskapsluckor och en brist på medvetenhet hos aktörer i branschen ledde till att stort ansvar för varumärket låg på musikerna själva. Att som musiker se sig som ett varumärke var hos våra respondenter delade meningar om. Mindre än hälften var direkt positiva, resterande såg sig inte alls som varumärke eller var delade till att vara det. Det som var gemensamt för alla att det inte fanns något aktivt varumärkesarbete. I kombination med tidigare identifierade strukturer och det krav som ställs när musiker blir en offentlig person med ett ansikte utåt orsakade två typer av begränsningar: begränsning av utrymme och begränsning av identitet. Dessa i sin tur bidrog till en press att kvinnor inom branschen upplevde sig behöva vara betydligt bättre än männen, trots det får de inte samma status och värde / Today’s music isn’t just about records and concerts. It’s a huge industry that’s growing larger by the minute where artists and bands early on are viewed as brands. Heavy metal is a genre with clear and strong standards, traditions and structures. Particularly when it comes to women’s role in the genre. While the music industry in general in Sweden prioritize gender equality the heavy metal genre doesn’t prioritize this issue. The heavy metal scene have the lowest representation of women on their live scenes. What happens to the women in this genre and how does this affect the prevailing structures of their brands? By studying this area in a brand perspective, we want to bring out the structures that exist around the ‘professional female musician’ in the heavy metal genre. We also want to see how this might enable or limit their brands and also how other industry professionals manage and experience their brands To answer our question, we chose to conduct interviews with six female musicians and four industry professionals in form of managers, booking agents and record labels. These interviews were able to give us a deeper understanding of how these believed structures work or if they even exist at all in the Swedish heavy metal scene. We identified five areas that would help us answer our research question; How female musicians brands are presented and experienced by others in the Swedish heavy metal scene? These areas were gender identity, brands, industry, ideals and power structures between the genders in general but also more specific for the heavy metal scene. We also presented previous research in the area of gender and heavy metal but also in the area of gender and brands, this was to see if any structures had been discovered previous to our study. In our study we found that many of the prevailing structures were reproduced in the branding of the female musicians. There were large gaps in the knowledge and awareness from the industry professionals working with branding which lead to the musicians taking over the branding themselves. There was different opinions when it came to if the musicians saw themselves as brands or not. Less then half had a very positive attitude and the remaining female musicians didn't see themselves as brands or had split opinions about wanting to be a brand. They all had one thing in common, there was no direct or clear work structure when it came to branding the musicians. In combination with previous identified structures and the requirements that come with being a public figure we saw two types of limitations: limited space and limited identity. These two types of limitations contribute to the pressure that a lot of female musicians feel in the heavy metal genre. The musicians feel like they have to prove themselves to be twice as good as their male counterparts and they still don’t get the same amount of respect or value in the industry.

Titel: Wermland Forever? En undersökning om hur Karlstads kommuns varumärkesidentitet avspeglas i tv- serien Wermland Forever Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa hur en stads image kan påverkas av en enskild marknadsföringsåtgärd. I det här fallet sponsring av tv-serien Wermland Forever som efterföljdes av såväl tittarstorm som låga tittarsiffror. Karlstads kommun mottog dessutom kritik för sitt samarbete då många ansåg att tv-serien gick emot Karlstads kommuns värdegrund. Frågeställningar: Hur ser Karlstads kommuns varumärkesidentitet ut? Hur ser Karlstads kommuns varumärkesimage ut? Hur uppfattas bilden av Karlstad som visas upp i Wermland Forever? Hur ser förhållandet ut mellan Karlstads kommuns varumärkesidentitet kontra varumärkesimage ut i relation till Wermland Forever? Teori: Uppsatsen baseras till stor del på Simon Anholts fyra aspekter av ett varumärke samt Hart & Stachows ramverk för att mäta Karlstads image. Även teorier om varumärkeskapital och place branding har använts. Metod: Uppsatsen har undersökt Karlstads kommuns varumärkesprofil genom en analys av styrdokument och en samtalsintervju med kommunens kultur- och fritidschef. En enkät har använts för att mäta hur allmänheten ser på Karlstads kommun och Wermland Forever. Resultat: Undersökningen visar att Karlstads kommun har ett starkt varumärke med en identitet och image som stämmer väl överens. Tv-serien Wermland Forever visade dock upp en bild av kommunen som inte stämmer överens med denna identitet. Nyckelord: Karlstad, Karlstads kommun, Värmland, varumärke, image, TV, Wermland Forever / Title: Wermland Forever? A study about Karlstad’s brand and how it is reflected in the television show Wermland Forever. Purpose: The paper aims to study the way a marketing action could affect the brand and image of a city. In this case, it’ about the show Wermland Forever and the money Karlstads municipal spent on it. The show was followed by outraged viewers and bad ratings. Karlstad got a lot of criticism because of the way Wermland Forever didn’t communicate Karlstad’s values. Issues: What does the Karlstad brand identity look like? What does the Karlstad brand image look like? How is Karlstad perceived in Wermland Forever? What is the relation between the Karlstad brand identity and brand image compared to the way Karlstad is presented in Wermland Forever? Theory: The paper is to a large extent based on Simon Anholt’s four dimensions of a brand and Hart & Stachow’s framework to measure the image of Karlstad. Besides, theories of brand equity and place branding were used. Method: The study aims to look at Karlstad and its brand profile through authentic documents and an interview with the head of culture and recreation in Karlstad. A survey has been made to measure the public view of Karlstad and Wermland Forever. Results: The study shows that Karlstad has a strong brand with an identity and an image that is well in line. Wermland Forever showed an image of the county that is not in line with aforementioned identity. Key words: Karlstad, Karstad municipal, Värmland, brand, image, television, Wermland Forever

Abstract Title: External communication and brand strategies in Swedish municipalities
 Author: Philip Hagne & Einar Svensson
 Tutor: Jessica Gustafsson
 Purpose: The aim of this thesis was to study and obtain greater understanding on how Swedish municipalities use external communication and branding strategies to gain and attract more residents. The key questions to be answered in this thesis were: What does the external communication look like in the selected municipalities? Are the selected municipalities trying to establish their own brand? What does the work on creating the brand look like?
 Method/Material: This thesis is based on material collected trough interviews with people working with external communication in eleven swedish municipalities. The selected municipalities where divided into two groups based on their negative or positive population growth between 2005 and 2012. All of the selected municipalities where in the same population range between 20,000 and 40,000 citizens. The theoretical framework used in this thesis consists of David Aaker’s theories on Brand Equity along with Graham Hankinson’s, Gregory Ashworth's and Mihalis Kavaratzis theories on Place Branding.
 Main results: The main results show that the external communication is rather similar in all of the eleven municipalities regardless their population trend. The study could not show any definite correlation between the use of external communication and branding towards gaining new inhabitants. However this thesis sugests that municipal councils have changed their attitudes in prioritizing the external communication. The attitude from municipal councils today are more positive than earlier research has shown. Furthermore this thesis has shown that the financial issues and low communication budgets still are the main reason for limited work on external communication, though this is solved with collaborations with local actors in the public sphere.
 Number of pages: 64
 Course: Media and Communication studies C
 University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University
 Period: Fall 2013
 Keywords: Brand, external communication, municipalities

I den här rapporten har vi undersökt hur man genomför en re-design av logotyp och hur man kan förmedla kärnvärden genom grafiskt material. Vi fick i uppdrag ifrån Hollies Reklambyrå att re-designa Hud & Hälsocenters ursprungliga logotyp samt grafiskt material. Det är inte ovanligt att företag inte förstår hur viktigt det är att ens grafiska profil är uppdaterad och förmedlar det man står för. Eftersom det kan kosta en del att byta ut den befintliga grafiska profilen så är många företag tveksamma inför det. Dock kan man tjäna igen de pengarna genom en re-design då man på ett bättre sätt lyckas förmedla sitt budskap och nå nya kunder. Syftet med arbetet är att förstärka Hud och Hälsocenters identitet som fokuserar på välmående både i det yttre och det inre. Målgruppen ska känna sig trygg samtidigt som de ska uppleva ett varmt omfamnande. Vi bröt ned syftet i följande frågeställningar: Hur kan man genomföra en re-design av en logotyp? Hur kan man förmedla Hud och Hälsocenters kärnvärden i ett nytt grafiskt material? De metoder vi använde oss av för att besvara frågeställningarna var att genomföra intervjuer med Hollies Reklambyrå och Hud & Hälsocenter. Sedan genomförde vi en litteraturstudie, konkurrensanalys och designprocess. Resultatet från designprocessen fick vi feedback på från tre referenspersoner. I genomförandet av våra metoder och med en gedigen teoretisk bakgrund kan vi i resultatet förmedla Hud & Hälsocenters kärnvärden i ett nytt grafiskt material. Vi har tagit fram en ny logotyp, visitkort, brevpapper samt design på hemsida. De slutsatser vi har kommit fram till är att det inte finns något specifikt tillvägagångssätt i en re-design av logotyp då det kan skilja sig mellan olika uppdrag och designers. Huvudsaken är att de förändringar som görs inte talar emot det budskap man vill förmedla utan istället förstärker kärnvärdena. Det krävs flera delar i det grafiska materialet för att förmedla kärnvärdena till målgruppen. Endast en komponent kan inte spegla alla på egen hand. / In this report, we have examined how to make a re-design of a logotype and how to express the words of value of the graphic material. We got an assignment from Hollies Reklambyrå to re-design Hud & Hälsocenter’s original logotype and graphic material. It is not unusual that companies do not understand how important it is that one's visual identity is updated and expresses what you stand for. Because it can cost a lot to replace the existing graphic identity many companies hesitate to do so. However, one can earn back the money through a re- design because then you express your message in a better way and can reach new customers. The purpose of this work is to enhance Hud & Hälsocenter’s identity that focuses on well-being in both on the inside and outside. The target group should feel safe and experience a warm embrace. We broke down the purpose of the following questions: How to conduct a re-design of a logo? How to express Hud & Hälsocenter’s words of value in a new graphic material? The methods we used to answer the questions were interviews with the Hollies Reklambyrå and Hud & Hälsocenter. Then we conducted a literature review, analysis of competitors and a design process. During the design process, we received feedback from three referees. The implementation of our methods and with a solid theoretical background, we could express Hud & Hälsocenter’s words of value in the Result, in a new graphic material. We have developed a new logotype, business card, letterhead and design of a website. The conclusions we have reached is that there is no specific procedure in a re- design of the logotype as it can differ between different assignments and designers. The main thing is that the changes made do not contradict the message you want to convey, but instead reinforces the Hud & Hälsocenter’s words of value. It requires several components in the graphical material to convey the words of value to the target group. Only one component may not reflect all on its own.

Vi lever i ett alltmer uppkopplat samhälle och statistiken pekar mot att det kommer fortsätta i den riktningen. I och med detta bör skolan ta vara på makten som sociala medier har. Potentiellt sett kan vem som helst, oavsett klass, kön, ålder eller etnicitet nå ut till en miljonpublik om rätt kunskap och strategier innehas av användaren i sitt skapande. Därav har samspelet och kommunikationen via digitala verktyg och uttrycksmedel kommit att bli allt viktigare i dagens samhälle. Det regeringsbeslut som togs år 2017 kräver en större insikt i hur den digitala världen fungerar. För att kunna uppnå denna vision behövs en större kunskap inom området digitalisering. Med avstamp i detta berättigas arbetets syfte som är att utforska hur sociala medier används för att marknadsföra nya artistprojekt samt se hur artister ska agera och tänka när ett nytt artistiskt varumärke ska lanseras på Instagram. Tillvägagångssättet för att samla empiri har varit genom intervjuer. Datan har därefter transkriberats utefter ett hermeneutiskt perspektiv och sedan analyserats efter Bourdieus teori. Resultatet visar att Instagram är en viktig del i marknadsföring och lansering av nya artistprojekt. Då sociala medier numera har etablerats som ett kommunikativt verktyg i fältet musikbranschen är det nödvändigt att förhålla sig till det för att nå ut till ett större antal följare. Närvaro på sociala medier utökar artistens existens förbi kroppens fysiska begränsningar. Man kan numera finnas på flera olika forum samtidigt.

This essay is a qualitative case study about the Swedish university programme Music & Event Management (MEM). The programme is a part of the Linneaus University (LNU) and the education takes place at two different locations, the first half of the programme in the small town of Hultsfred and the remaining time in the city of Kalmar. The programme has existed since the year 2001. Since 2013 the number of applying students has decreased and this resulted in the decision that the programme will not accept any applications the year 2019. This study is of an abductive nature. Nine people from MEM and other similar programmes have been interviewed. Results have been made by analyzing and coding the empirical data collected in the interviews along with presented theories.   The purpose of this case study is to identify and analyze the possible causes behind the decreasing number of applying students and to find out which factors the programme and university can work with in order to turn this negative trend around. By doing so we hope to identify factors that other higher creative educational programmes, nished for a specific industry, can have in mind to avoid a decreasing number of applying students or when having this problem.   Our findings suggests that there are a number of different factors that can have an impact on the number of applications for this kind of education. Some of these factors are possible to avoid to some extent and some are not. We found that the world in which the education operates within can affect the attractivity of the programme, such as the economical situation and the ever changing industry that the programme is nished to. The educational content of the programme can also have great effect on whether or not students find the programme suitable for eventually working in the music industry, there is a choice of being a practical or academically focused programme. We also identified that the marketing is a crucial factor regarding the attractivity, how the programme presents itself for the students as a brand and how available the education is. We hope that our findings in this case study can help MEM and other programmes of this kind to prevent the problem of decreasing applications.