The purpose of our study has been to analyze the character of the interaction between music labels and media and to examine to what extent the artist brand is being considered in music labels relationship with media. This has resulted in our research question: What characterizes the large music labels relationship with media? For this study we have used a qualitative approach to achieve a deeper understanding of our chosen topic. We have conducted seven interviews with representatives from both major record labels and media companies with great knowledge about our subject. Five of the interviews were conducted face-to-face and two were performed via e-mail. In the final chapter we answer our research question and thus present our conclusions. By analyzing our empirical data along with theoretical framework we have identified twenty factors that characterize major record labels relationship with media. These features are: adaptation, trust, informality, regularity, participation, common interests, knowledge, respect, friendly distance, professional closeness, good will, networks, habitual behaviour, commitment, passion and exchange. Furthermore, the analysis of how the artist’s brand is being considered in the relationship between music labels and media has brought an understanding of the importance of brands to stand out in a noise society and how important the employee engagement is for the process.

Abstract Artists – the invisible assets; a qualitative study about the view on music rights and artist brands as intangible assets within music companies. This paper is a study of what view representatives from Swedish music companies have on activating music rights and artist brands as intangible assets. Throughout the paper, a discussion is held regarding what the representatives think about activating these intangible assets. From this, we have identified and analyzed possible pros and cons to such activation. Our interest to this question was brought to us when we realized that most music companies in Sweden have intangible assets without activating them. This is, even though these are their main source of income. To examine this question we have carried out a qualitative study with an abductive research approach. Our primary data has been collected through personal interviews and secondary data has been collected through scientific articles, literature and annual reports from music companies. The study resulted in personal views regarding intangible assets of three representatives from music companies. Also, the view of a chartered accountant was collected. Central aspects of their views have been analyzed with background in account theory relevant to us, such as accounting principles, account characteristics and users of annual reports. Lastly, as a respond to our aim, a discussion is held concerning if and what pros and cons there are to activating music rights and artist brands as intangible assets. One of our findings is that the conditions for Swedish music companies to activate intangible assets could be better. Also, the conditions for valuation of music rights and artist brands need to be improved. If the relevance in the balance sheets of the music companies is to be kept, these companies need to be given the possibility to re-examine the value of music rights and artist brands annually.  This is a requirement if the annual reports are to live up to the claim of true and fair view.

Med teknologins ständiga framsteg har det uppkommit nya distributions- och produktionsmöjligheter vilket resulterat i en förändring i strukturen inom musikindustrin. Nya inkomstkällor har identifierats, och musikskapare kan agera mer självständigt än tidigare tack vare portabla inspelningsprogram och digitala plattformar såsom Spotify och Soundcloud. Den förändrade strukturen har fått som följd att relationen mellan musikskapare och musikbolag har förändrats.   Syftet med denna studie är att granska hur oetablerade musikskapares relation till musikbolag har förändrats, sett till den teknologiska förändringsprocess som skett. Detta för att skapa en djupare förståelse för fenomenet såväl som det musikindustriella landskapet. För att uppnå detta syfte har vi arbetat utifrån följande forskningsfråga: Hur har oetablerade musikskapares relation till musikbolag förändrats, sett till den teknologiska utveckling som skett? Studien bygger på en induktiv ansats där vi utgår från den insamlade empirin för att bilda oss en uppfattning om det studerade fenomenet och utifrån detta skapa en teoretisk förankring. Empirin består till stor del av sju semistrukturerade intervjuer med såväl musikskapare i den inledande fasen av sin karriär som en aktör aktiv inom musikbolag. För att styrka denna empiri har vi valt att komplettera med sekundärdata, både kvalitativ i form av artiklar och akademiska studier, men även kvantitativ i form av statistiskt underlag från branschorganisationer, såsom IFPI och Musiksverige. Denna studies slutsats tyder på ett begynnande mönster kring hur relationen mellan musikskapare och musikbolag har förändrats. Studien ämnar inte att generalisera eller konkretisera fenomenet utan att, genom materialet vi samlat in, diskutera fenomenet utifrån flertalet faktorer. Vi har i arbetet bland annat tagit upp entreprenörskap, ökad individuell kunskap, samt en ökad mängd musikskapare som bidragit till större konkurrens. Den ökade konkurrensen har bidragit till ett svårläst industriellt landskap där det nu finns en mängd verktyg att använda, men det garanterar inte en ökad chans till att ta sig igenom “bruset”. / The constant progress of technology, along with the new distribution and production opportunities that has appeared, has resulted in a structural change in the music industry. New sources of income has been identified to allow music creators to act more independent than before, as a result of portable recording software and digital platforms, such as Spotify and Soundcloud. Thus, the structural changes has led to modifications in the relationship between music creators and music companies. The intention of this study is to examine how music creators relationship to music companies have changed, during the initial phase of the music creators career, in terms of the technological transformation that has occurred. This is to create a deeper understanding of the music industrial landscape. To achieve this purpose, we have been working with the research question stated below: How has music creators relationship to music companies changed, in the initial phase of the music creators career and in terms of the technological transformation that has occurred? The study is based on an inductive approach, as our starting point is in the empirical field, in order to create a perception of the studied phenomenon and establish it theoretically. The empirical data largely consist of seven semi-structured interviews with music creators in the initial phase of their career, as well as an representative of the music companies. To further strengthen the data, we have chosen to complement it with secondary data. These come in the forms of qualitative data, such as articles and academic studies, as well as quantitative data, such as statistics from industry associations as IFPI and Musiksverige. The results of this study indicates an incipient pattern regarding the changed relationship between music creators and music companies. The aim of this study is not to generalize or concretize the phenomenon, but to, through the gathered material, discuss the phenomenon based on a plurality of factors. In the study, we have addressed topics such as entrepreneurship, an increase in individual knowledge as well as an increase in music creators, which has contributed to a growing competitive market. The increase in competition has resulted in a landscape that is more difficult to read, where there’s now an immense amount of tools to use, but no guarantee for breaking through the spectrum.

This essay revolves around Synchronization management & Synchronization licensing, or in short sync. The development of sync as a career choice and profession has been fast and is still ongoing. It is not until later years that sync has become a proper profession, whereas before it was just part of a publisher or sales person’s regular work. In short, sync deals with the commercial use of copyright protected music. A synchronization manager negotiates fees and licensing agreements while handling the dialogue between commercial businesses, publishers and in some cases song writers. Once a deal has been made a Synchronization license is granted by the owner of the copyrighted music, allowing the licensee (the person wanting to use the material) to use the music according to the agreement. A Synchronization license is most commonly used when a company wants to use music in either commercial, television or any kind of visual media. To get a better understand of Synchronization management a series of interviews were conducted to get three different perspectives. The first interview helped establish what a synchronization manager actually does, and was held with a person who works with the profession in question. To better grasp the song writing point of view when it comes to sync an interview with a person who was writing for sync briefs was conducted. Lastly, a publisher was interviewed to help understand synchronization licensing from a publishing point of view. The result generated by the interviews in combination with already written articles about Synchronization management helped get a better understanding of the profession and how different individuals are using it in their daily life in music. The main question of this essay was to establish if sync is a reliable source of income for “up-and-coming” song writers and music producers.

SAMMANFATTNING Titel: Musikbolags kommunikationsprocess via social media Författare: Sabrina Bengtsson, Angelica Wass Granquist och Cecilia Wiklund Handledare: Joachim Timlon Kurs: Kandidatuppsats 15 hp i Företagsekonomi inriktning Marknadsföring, Music & Event Management, Linnéuniversitetet, Hösttermin 2013-2014. Forskningsfråga Hur kommunicerar svenska musikbolag med sina kunder genom social media? Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva hur kommunikationsprocessen ser ut via social media, analysera hur svenska musikbolag kommunicerar via sociala medier samt ge rekommendationer till hur de på bästa sätt kan kommunicera med kunderna via de sociala medierna. Metod I uppsatsen har vi valt att göra en kvalitativ undersökning med en abduktiv forskningsansats. Detta gjorde vi då vårt mål har varit att komma så nära vårt problemområde som möjligt och gå på djupet istället för bredden. Den empiriska studien bygger på fem intervjuer med personer som har en koppling till kommunikation och musikindustrin. Slutsatser Vi har genom analysen kommit fram till att musikbolagen inte marknadsför sig själva utan sina artister. Något av det bästa ett musikbolag kan göra är att anpassa sig efter sin målgrupp. Genom att noggrant segmentera marknaden och se till livsstilsfaktorer kan musikbolagen utforma sin kommunikation på ett sätt som tilltalar valda segment. Det är viktigt att finnas på det ställe som kunderna befinner sig samt att innehållet är relevant och passar artistens image. Nyckelord: kommunikation, kommunikationsprocess, sociala medier, Facebook, Instagram, Twitter, Spotify, Youtube, internet, musikindustrin, musikbolag

Vi lever i ett alltmer uppkopplat samhälle och statistiken pekar mot att det kommer fortsätta i den riktningen. I och med detta bör skolan ta vara på makten som sociala medier har. Potentiellt sett kan vem som helst, oavsett klass, kön, ålder eller etnicitet nå ut till en miljonpublik om rätt kunskap och strategier innehas av användaren i sitt skapande. Därav har samspelet och kommunikationen via digitala verktyg och uttrycksmedel kommit att bli allt viktigare i dagens samhälle. Det regeringsbeslut som togs år 2017 kräver en större insikt i hur den digitala världen fungerar. För att kunna uppnå denna vision behövs en större kunskap inom området digitalisering. Med avstamp i detta berättigas arbetets syfte som är att utforska hur sociala medier används för att marknadsföra nya artistprojekt samt se hur artister ska agera och tänka när ett nytt artistiskt varumärke ska lanseras på Instagram. Tillvägagångssättet för att samla empiri har varit genom intervjuer. Datan har därefter transkriberats utefter ett hermeneutiskt perspektiv och sedan analyserats efter Bourdieus teori. Resultatet visar att Instagram är en viktig del i marknadsföring och lansering av nya artistprojekt. Då sociala medier numera har etablerats som ett kommunikativt verktyg i fältet musikbranschen är det nödvändigt att förhålla sig till det för att nå ut till ett större antal följare. Närvaro på sociala medier utökar artistens existens förbi kroppens fysiska begränsningar. Man kan numera finnas på flera olika forum samtidigt.

Purpose: The purpose of this study is to describe and explain the international music company reports of its intangible assets to examine whether similar methods can be applied to the Swedish market. Method: The study was based on a qualitative and abductive research approach. Collected data is mainly from secondary sources in the form of auditor approved consolidated financial statements. Conclusion: The Swedish music companies activate their intangible assets only partially or not at all, despite the fact that assets in the form of music catalogs, rights, contracts and advances are those that generate revenue for the companies. The study has resulted in a description of how the companies are doing on an international level with the IASB and FASB's regulation. With this report, we have found flaws in the way the Swedish companies prepare their accounts according to the current regulations. In the analysis, these shortcomings are highlighted and to what extent these international standards can be applied in the Swedish companies to take a step towards a more accurate picture and a harmonized and comparable accounting. / Syfte: Syftet med studien är att beskriva och förklara hur internationella musikbolag redovisar sina immateriella tillgångar för att på så sätt kunna undersöka huruvida liknande metoder kan tillämpas på den svenska marknaden. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats. Insamlad data kommer främst från sekundärkällor i form av tillstrykta koncernredovisningar. Slutsats: De svenska musikbolagen aktiverar sina immateriella tillgångar delvis eller inte alls, trots att dessa tillgångar i form av musikkataloger, rättigheter, kontrakt och förskott är de som genererar intäkter hos företagen. Studien har resulterat i en beskrivning av hur bolagen gör på internationell nivå enligt IASB och FASB’s regelverk. I och med denna redogörelse har vi funnit brister i sättet de svenska bolagen upprättar sin redovisning enligt årsredovisingslagen. I analysen påtalas dessa brister och i vilken mån dessa internationella standarder kan tillämpas hos de svenska bolagen för att på så sätt ta steget mot en mer rättvisande bild samt en harmoniserad och jämförbar redovisning.