Akademisk avhandling--Kulturgeografiska institutionen--Göteborg, 1995. / Résumé en anglais.

Diss. Göteborg : Univ., 2002.

Titel: Wermland Forever? En undersökning om hur Karlstads kommuns varumärkesidentitet avspeglas i tv- serien Wermland Forever Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa hur en stads image kan påverkas av en enskild marknadsföringsåtgärd. I det här fallet sponsring av tv-serien Wermland Forever som efterföljdes av såväl tittarstorm som låga tittarsiffror. Karlstads kommun mottog dessutom kritik för sitt samarbete då många ansåg att tv-serien gick emot Karlstads kommuns värdegrund. Frågeställningar: Hur ser Karlstads kommuns varumärkesidentitet ut? Hur ser Karlstads kommuns varumärkesimage ut? Hur uppfattas bilden av Karlstad som visas upp i Wermland Forever? Hur ser förhållandet ut mellan Karlstads kommuns varumärkesidentitet kontra varumärkesimage ut i relation till Wermland Forever? Teori: Uppsatsen baseras till stor del på Simon Anholts fyra aspekter av ett varumärke samt Hart & Stachows ramverk för att mäta Karlstads image. Även teorier om varumärkeskapital och place branding har använts. Metod: Uppsatsen har undersökt Karlstads kommuns varumärkesprofil genom en analys av styrdokument och en samtalsintervju med kommunens kultur- och fritidschef. En enkät har använts för att mäta hur allmänheten ser på Karlstads kommun och Wermland Forever. Resultat: Undersökningen visar att Karlstads kommun har ett starkt varumärke med en identitet och image som stämmer väl överens. Tv-serien Wermland Forever visade dock upp en bild av kommunen som inte stämmer överens med denna identitet. Nyckelord: Karlstad, Karlstads kommun, Värmland, varumärke, image, TV, Wermland Forever / Title: Wermland Forever? A study about Karlstad’s brand and how it is reflected in the television show Wermland Forever. Purpose: The paper aims to study the way a marketing action could affect the brand and image of a city. In this case, it’ about the show Wermland Forever and the money Karlstads municipal spent on it. The show was followed by outraged viewers and bad ratings. Karlstad got a lot of criticism because of the way Wermland Forever didn’t communicate Karlstad’s values. Issues: What does the Karlstad brand identity look like? What does the Karlstad brand image look like? How is Karlstad perceived in Wermland Forever? What is the relation between the Karlstad brand identity and brand image compared to the way Karlstad is presented in Wermland Forever? Theory: The paper is to a large extent based on Simon Anholt’s four dimensions of a brand and Hart & Stachow’s framework to measure the image of Karlstad. Besides, theories of brand equity and place branding were used. Method: The study aims to look at Karlstad and its brand profile through authentic documents and an interview with the head of culture and recreation in Karlstad. A survey has been made to measure the public view of Karlstad and Wermland Forever. Results: The study shows that Karlstad has a strong brand with an identity and an image that is well in line. Wermland Forever showed an image of the county that is not in line with aforementioned identity. Key words: Karlstad, Karstad municipal, Värmland, brand, image, television, Wermland Forever

Gröna byggnader hjälper till att driva den hållbara utvecklingen framåt, vilket behövs inom fastighetsbranschen på grund av dess stora miljöpåverkan. Den fortsatta utvecklingen kännetecknas av problem såsom bristande medvetenhet samt en osäkerhet kring det ekonomiska utfallet. Resultaten som framförs i denna studie bidrar till en ökad förståelse av hur medvetna fastighetsföretag är om gröna bostadsbyggnader samt hur de uppfattar de ekonomiska följderna. Studiens syfte är att belysa hur fastighetsföretag uppfattar de ekonomiskt positiva faktorerna (hyra, vakans, drift- och underhåll, image, inomhusmiljö och risk) som sammankopplas med gröna byggnader. Enbart en del av problemområdet berörs, varvid fokus är på de positiva faktorer som frekvent förekommit i tidigare studier på ämnesområdet. För att besvara syftet har en kvalitativ metod med ett deduktivt ansats valts. Sex fastighetsföretag med varierande miljöengagemang har intervjuats, där samtliga är verksamma i södra Värmland. Intervjufrågorna har baserats på identiskt material för att sedan delvis anpassas efter respektive fastighetsföretag. Resultatet av intervjuerna framkommer i studiens empiriska sammanställning samt analyseras utgående från den teoretiska referensramen. Både likheter och skillnader har observerats. Slutsatsen är att samtliga av de intervjuade fastighetsföretagen värdesätter någon av faktorerna, samt vidrör att ett långsiktigt förhållningssätt är viktigt. Det har framkommit att minskade drifts- och underhållskostnader samt en förbättrad image är de faktorerna som värdesätts högst. Den faktor som företagen anser har minst samband med gröna byggnader är minskad vakans, vilket kan bero på den rådande bostadsbristen. / Green buildings help to drive the sustainable development forward, which is needed in the real estate industry due to its major environmental impact. The continued development is characterized by problems such as a lack of awareness and an uncertainty about the economic outcome. The results presented in this study contributes to an increased understanding of how aware real estate companies are, and how they perceive green residential buildings financial impact. The purpose of this study is to illustrate how real estate companies perceive the economically positive factors (rent, vacancy, operating- and maintenance costs, image, indoor environment and risk) which are linked to green buildings. Only a part of the problem area is examined, whereas focus is going to be on the positive factors which frequently appear in previous studies on the subject area. A qualitative method with an deductive approach has been chosen for this essay in order to answer the purpose of the study. Interviews have been conducted with six real estate companies located in Southern Värmland, whom had varied environmental commitment. The questions that was used have been based on identical material and then been partly adapted after each company. The results from the interviews are stated in the empirical compilation and are being analysed in connection to the theoretical framework. Both similarities and differences have been observed. The concludes are that all of the interviewed real estate companies appreciate some of the factors. All of them mention that a long term approach is of relevance despite their varied startup presumption. It has emerged that the reduced operation- and maintenance cost and an improved image are the most appreciated factors. The factor that the real estate companies consider to have least correlance with green buildings is reduced vacancy, which can be due to the current lack of housing.