Kunskapsöverföring, kan medföra konkurrensfördelar för bygg- och fastighetsföretag. Multiprojektmiljöer medför gränssnitt mellan projekt, vilket kan problematisera kunskapsdelningen samt skapa utmaningar. Tidigare studier har bland annat undersökt utmaningarna, metoder och verktyg. De har däremot inte fokuserat på hur erfarenheter tas tillvara och överförs mellan projekt, samt vilka faktorer som gynnar respektive hindrar lärandet mellan projekt, vilket utgör den här studiens syfte och frågeställningar. För att uppnå syftet har en omarbetad kunskapsöverföringsmodell, samt en kvalitativ metod, med semistrukturerade och öppna frågor valts. Datamaterialet har analyserats utifrån två tematiska analyser, en teoriledd samt en induktiv. Resultatet visar olika aktiviteter om hur kunskapsöverföring sker inom valt undersökningsområde. Det vidrör även sex faktorer som anses gynna respektive hindra kunskapsöverföring. Studiens slutsatser är att artikulering är det vanligaste sättet att delge erfarenheter. Exempelvis möten, samtal samt studiebesök. Därefter har kodifiering och internalisering beaktats likvärdigt i uppsatsen. D.v.s. förbättringspotential föreligger hos båda trots att exempelvis check- och förbättringslistor, dokumentation, IT-baserade system, respektive mentorskap, studiebesök samt workshop och grupparbeten genomförs av företagen. Minst fokus har institutionalisering erhållit, trots att det är viktigt vid exempelvis nyanställningar, via exempelvis introduktioner, utbildningar samt överlappning. De sex faktorer som presenteras (ekonomi, företagsklimatet, IT-baserade system, en återkommande projektgrupp, tid samt viljan att förbättras och utvecklas) kan såväl gynna som hindra lärande mellan projekt. Fortsatt forskning bör främst undersöka om företagen lär sig vid kunskapsöverföring, samt hur hela fastighetsbranschen gör. / Knowledge transfer can lead to competitive advantages for construction and real estate companies. Multiple-projects companies’ entails interfaces between projects, which can problematize knowledge sharing as well as create challenges. Previous studies have for example investigated the challenges, methods and tools. On the other hand, research has not focused on how experiences are gained and transformed between projects, as well as the factors that favors or prevent learning between projects, which constitutes the purpose and research question of this study. To achieve the purpose, a revised knowledge transfer model, as well as a qualitative method, with semistructured and open questions was implemented. The data material was analyzed on the basis of two thematic analyzes, one theory- led qualitative and one inductive thematic analysis. The result shows various activities on how knowledge transfer takes place within the chosen examination areas. It also affects six factors that are considered to favor or prevent knowledge transfer. The study’s conclusion is that articulation is the most common way of sharing experiences. For example, meetings, conversations and study visit. After that, codification and internalization has been considered equivalent in this study. I.e. improvement potential exist in both, although, for example check- and improvement lists, documentation, IT-based systems, respectively, mentorship, study visits, and workshops and group work are conducted by the companies. The least focus has been on institutionalization, even though it is important in the case of new jobs, for example, introductions, training and overlap. The six factors presented (economy, business climate, IT- based systems, a recurring project group, time and the desire to improve and develop) can both benefit and prevent knowledge transfer. Further research should primarily investigate whether companies learn something of knowledge transfer, and how the entire industry is doing.

Gröna byggnader hjälper till att driva den hållbara utvecklingen framåt, vilket behövs inom fastighetsbranschen på grund av dess stora miljöpåverkan. Den fortsatta utvecklingen kännetecknas av problem såsom bristande medvetenhet samt en osäkerhet kring det ekonomiska utfallet. Resultaten som framförs i denna studie bidrar till en ökad förståelse av hur medvetna fastighetsföretag är om gröna bostadsbyggnader samt hur de uppfattar de ekonomiska följderna. Studiens syfte är att belysa hur fastighetsföretag uppfattar de ekonomiskt positiva faktorerna (hyra, vakans, drift- och underhåll, image, inomhusmiljö och risk) som sammankopplas med gröna byggnader. Enbart en del av problemområdet berörs, varvid fokus är på de positiva faktorer som frekvent förekommit i tidigare studier på ämnesområdet. För att besvara syftet har en kvalitativ metod med ett deduktivt ansats valts. Sex fastighetsföretag med varierande miljöengagemang har intervjuats, där samtliga är verksamma i södra Värmland. Intervjufrågorna har baserats på identiskt material för att sedan delvis anpassas efter respektive fastighetsföretag. Resultatet av intervjuerna framkommer i studiens empiriska sammanställning samt analyseras utgående från den teoretiska referensramen. Både likheter och skillnader har observerats. Slutsatsen är att samtliga av de intervjuade fastighetsföretagen värdesätter någon av faktorerna, samt vidrör att ett långsiktigt förhållningssätt är viktigt. Det har framkommit att minskade drifts- och underhållskostnader samt en förbättrad image är de faktorerna som värdesätts högst. Den faktor som företagen anser har minst samband med gröna byggnader är minskad vakans, vilket kan bero på den rådande bostadsbristen. / Green buildings help to drive the sustainable development forward, which is needed in the real estate industry due to its major environmental impact. The continued development is characterized by problems such as a lack of awareness and an uncertainty about the economic outcome. The results presented in this study contributes to an increased understanding of how aware real estate companies are, and how they perceive green residential buildings financial impact. The purpose of this study is to illustrate how real estate companies perceive the economically positive factors (rent, vacancy, operating- and maintenance costs, image, indoor environment and risk) which are linked to green buildings. Only a part of the problem area is examined, whereas focus is going to be on the positive factors which frequently appear in previous studies on the subject area. A qualitative method with an deductive approach has been chosen for this essay in order to answer the purpose of the study. Interviews have been conducted with six real estate companies located in Southern Värmland, whom had varied environmental commitment. The questions that was used have been based on identical material and then been partly adapted after each company. The results from the interviews are stated in the empirical compilation and are being analysed in connection to the theoretical framework. Both similarities and differences have been observed. The concludes are that all of the interviewed real estate companies appreciate some of the factors. All of them mention that a long term approach is of relevance despite their varied startup presumption. It has emerged that the reduced operation- and maintenance cost and an improved image are the most appreciated factors. The factor that the real estate companies consider to have least correlance with green buildings is reduced vacancy, which can be due to the current lack of housing.