Vindkraften expanderar allt mer i Sverige och årsproduktionen ökade till 6,1 TWh år 2011, vilket är en ökning med 74 % jämfört med 2010. De nya vindkraftverken som sätts upp idag är oftast av effektstorlekarna 2 000 – 3 000 kW. De som restes tidigare är omkring 200 – 600 kW. I Sverige finns det många vindkraftverk som har varit i drift under en längre tid, och det är flera som passerat sin tekniska livslängd på 20 år. De första vindkraftverken som man reste står ofta på platser med väldigt goda vindförhållanden och har väldigt låga effekter, om man jämför med dagens vindkraftverk. Det börjar därför bli högaktuellt att demontera äldre befintliga verk och resa nya. Detta kallas för vindkraftens generationsskifte, kanske mer känt som repowering. Tyskland, Danmark och Nederländerna är länder som redan har bytt ut stora delar av sina vindkraftsflottor. Danmark är världsledande inom repowering och har bytt ut omkring två tredjedelar av sina äldre verk. I många av de projekt som genomförts har en dubblering och ibland till och med en fyrdubblering av energinmängden skett! Genom att resa nya verk blir det oftast färre verk på platsen, samtidigt som mer energi levereras. På så sätt utnyttjas platsen på ett bättre sätt, vindkraftselen blir billigare. Det blir samtidigt enklare att uppnå politiska riktlinjer med mål inom förnybar energi och många anser att landskapsbilden förbättras. Detta examensarbete genomfördes i syfte att undersöka möjligheterna och lönsamheten för generationsskiften i Hallands län. För att veta vart de olika vindkraftverken är placerade i Halland genomfördes en kartläggning och identifiering initialt. När verken var kartlagda gjordes projekteringar av nya parker. Det visade sig vara ont om plats att resa de nya verken, eftersom de är högre än de gamla och kräver längre avstånd till bostäder. Därför genomfördes inte enbart projektering av parker där befintliga vindkraftverk står utan även på helt nya områden som idag inte har någon vindkraft. I varje projekt utfördes ekonomiska beräkningar som grundar sig på energiberäkningarna från projekteringen i vindatlasprogrammet WindPRO. Arbetet har också behandlat hur och om ersättning till ägare av befintliga verk och markägare kan ske, samt vad alternativen är för de befintliga vindkraftverken vid ett generationsskifte. Projektgruppen har varit i kontakt med vindkraftsägare och ställt frågor om hur de ställer sig till ett generationsskifte. Det främsta resultatet som projektgruppen kommit fram till är att generationsskiften absolut har goda möjligheter till att bli lönsamma. Det kan dock bli problematiskt att få plats med nya vindkraftverk på områden där gamla verk står. Det beror på kommunens regler om avstånd till närboende, och att ett visst antal verk måste resas vid nybyggnation. Ändras dessa regler för generationsskiften, blir möjligheterna väldigt goda. Vad det gäller efterhandsvärde på de gamla verken är slutsatsen, att det går att göra en bra affär genom att sälja sitt verk. Vid skrotning däremot blir intäkterna från försäljning av metallerna för små för att täcka demonteringskostnaden. Generellt sett har vindkraftsägarna en positiv syn till ett generationsskifte. / The installations of wind turbines are expanding rapidly each day in Sweden and 2011 wind energy generated 6,1 TWh. This is an increase with 74 % compared to 2010. The modern wind turbine that becomes integrated in the Swedish electricity grid at the moment often has a power capacity of 2000-3000 kW. Many of those wind turbines which are already integrated in the grid soon need to be replaced. These turbines often have a power capacity of 200-600 kW. Many of these old turbines have been generating electricity for almost 20 year, which is the technical lifetime for a wind turbine. These old turbines are also often located on sites with great energy levels. This makes it interesting to investigate the possibilities and if there is a profit in repowering. Repowering is when you dismantle old turbines and replace them with new ones. Germany, Denmark and the Netherlands are countries in Europe, which have already been doing repowering for some time. Denmark is the country where most repowering has been done. They have exchanged two thirds of their old turbines. In most of the projects which has been done, the energy level has been doubled and in some cases even quadrupled! When the modern larger turbines replace the old smaller ones, fewer turbines are raised on the site although the energy level increases. While doing repowering the sites are used in a better way, it makes the electricity prices cheaper, the political ambitions in renewable energy are easier reached and many people also claim, that the landscape is improved. This bachelor´s thesis has the objective to investigate the possibilities and the profit for future repowering projects in county of Halland, Sweden. To find out where the wind turbines are located in the county, mapping and identification where done. When the mapping was done, projections of new parks where created. It turned out that these old turbines often where located on a very limited area, which makes it hard to establish new larger turbines. This is because they need larger distance to the nearest residences. Because of this, projections also where done on other locations. In every project economical calculations were made, which are based on the energy results from the projections, which were made in WindPRO. The thesis has investigated how and if the owner of the old wind turbines and the land holder can be compensated when repowering. Researching and brainstorming on different scenarios for what will happen to the old turbines has also been done. We have had contact with owners of wind turbines to find out, what their opinion are about repowering. The prime conclusion from this bachelor thesis is that repowering has good possibilities to be profitable. There might be some problems to project new wind turbines on the same site where the old turbines where located, if the municipality don’t change the distance demands to residences and the demand that a group of wind turbines must be raised. If these demands are changed, the future for repowering looks very promising. Another conclusion where that there might be good profit in selling the used wind turbine, but to sell the used material of a wind turbine to recycling is not profitable. Profit from selling the turbine material to recycling does not cover the cost for dismantling it. Owners of the wind turbines have in general a positive attitude to repowering.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-17961 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Johansson, Emil, Tegnhammar, Johan |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds