Författarna har studerat hur kvinnor utsatta för våld i en nära relation upplever bemötandet i vården, genom granskning av elva kvalitativa studier. Resultatet visar att känslan av skuld och skam är stor hos kvinnor som utsätts för våld i en nära relation. Kvinnorna vill berätta om sin situation, men endast om de upplever att sjuksköterskan vill lyssna, har tid och kan han-tera informationen. Flertalet kvinnor önskade att sjuksköterskan skulle fråga dem om våldet, de längtade efter att någon skulle ta kontroll över situationen. Oftast känner sig kvinnorna dömda, förlöjligade och respektlöst bemötta av hälso- och sjukvården efter de berättat om våldet som försiggår i relationen. Kvinnor som levt under hot och våld från sin man har ofta en bräcklig och skev självbild. Vilket ökar deras osäkerhet och förstärker eventuella negativa upplevelser i vården. I och med det kan ett dåligt bemötande från vårdpersonalen i värsta fall öka kvinnornas känsla av hjälplöshet och bekräfta skammen de bär på. Studien påvisar att hälso- och sjukvården är en mycket viktig instans för kvinnor utsatta för våld av sin partner, trots detta finns sällan kunskap hos personalen. Författarna har funnit brister i bemötandet och omhändertagandet av kvinnorna och även i kontakten med andra viktiga instanser. Vårdpersonalen behöver kunskap, handlingsplaner och riktlinjer för att kunna lotsa kvinnorna vidare i deras väg mot ett liv utan hot och våld. När väl kvinnan samlat mod till sig för att erkänna sin situation i vården och inte blir tagen på allvar kan det i vissa fall få förödande konsekvenser. Medan en genuint intresserad sjuksköterska som har kunskap och är villig att lägga sin tid på kvinnan och relationen till henne, kan vara livsavgörande. Sjuksköterskan kan hjälpa henne en bit på vägen till ett liv utan smärta, rädsla och ensamhet. / Background: Violence against women is a major global public health issue, which has an impact on women’s lives and mental health. Aim: To explore healthcare experiences of women exposed to intimate partner violence. Method: Literature based study with eleven qualitative studies. Results: The women who sought help felt ashamed for the violence and most of them didn’t get the help they needed. They felt that the caregivers didn’t believe in their stories or their experiences. The health care professionals made them feel like objects and not human beings. Few women had a good experience of the care they were given, in those cases the caregivers had asked the women about the violence and gave them time to talk and made them feel safe and comfortable. Conclusion: Nearly all of the women had feelings of shame and guilt. They wanted the caregiver to ask them about the violence, because they found it hard to reveal it themselves. Caregivers need more knowledges about intimate partner violence and its impact on the women to offer right kind of help.They also need guidelines to know how to meet and help these women.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hv-10753 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Gorthe, Lina, Svanberg, Sandra |
| Publisher | Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds