Bakgrund: Virtuellt arbete blir allt vanligare därför att tid och pengar kan sparas och arbetskollegor behöver inte finnas på samma plats för att samarbeta. Forskningen har dock inte hållit takten med utbredningen av virtuellt arbete, och forskning på team i praktiken efterfrågas. Syfte: Studiens syfte är att undersöka konceptet virtualitet i praktiken, och hur virtualitet upplevs av medlemmar i team som arbetar virtuellt. Fokus ligger specifikt på geografisk spridning. Genomförande: Genom en litteraturstudie gjordes en sammanställning av olika dimensioner av virtualitet och hur graden av dessa kan bestämmas. Genom en kvalitativ studie av fem team som arbetar virtuellt fångades åsikter och upplevelser angående virtualitet. Resultat: Litteraturstudien visar att forskningen har börjat behandla virtualitet som ett attribut i alla team. Trots det är geografisk spridning den vanligaste dimensionen för att definiera virtualitet. Intervjustudien visade att geografisk spridning inte är ett tillräckligt mått för att undersöka virtualitet, men den kan ge indikation om den virtuella frivilligheten och vilka utmaningar teamet kan möta. Slutsats: Geografisk spridning är inte nödvändig för att definiera virtualitet. Däremot kan den ha betydelse för hur utmaningarna med virtualitet hanteras, vilket beror på teamets kontext. Därför kan det vara mer betydelsefullt att studera teamets kontext än teamets grad av virtualitet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-202449 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Jansson Herrick, Ylva, Johansson, Agnes |
| Publisher | Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds