Bakgrund: Bygg-, pappers- och stålbranschen i Sverige innefattar verksamheter som bedrivs i riskfyllda miljöer. Att engagera entreprenörer i hälso- och säkerhetsarbetet för att uppnå en god arbetsmiljö, och därmed också god kvalitet i produktionen, kan vara problematiskt på grund av ett flertal faktorer. Många företag i Sverige som arbetar med entreprenörer står inför samma problematik. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som kan påverka arbetet med att förbättra säkerhetskulturen i ett företag som arbetar med entreprenörer. Detta med fokus på beställarens organisering av arbetet och entreprenörers delaktighet. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med hjälp av individuella intervjuer. Studien genomfördes på tre företag inom bygg- stål- och pappersbranschen i Sverige, ett företag från varje bransch. Intervjupersonerna var tre personer på ledningsnivå och tre huvudskyddsombud. En tematisk analys genomfördes. Resultat: Resultatet visar på att faktorer som påverkar arbetet med att förbättra säkerhetskulturen i ett företag som arbetar med entreprenörer är ledningens inställning till säkerhet, organisering av säkerhetsarbetet, kulturskillnader, kontroll och uppföljning av arbetsmiljö, delaktighet, resurser, kommunikation samt entreprenörers motivation till att arbeta säkert. Diskussion: En tänkbar nackdel med denna studie är att resultatet avser beställarens perspektiv. Att fokusera på det perspektivet kan dock vara en fördel eftersom det är beställaren som skapar den säkerhetskultur som de önskar att entreprenörerna ska vara en del av, däremot hamnar då fokus på top-down styrning. Om studien istället hade utgått från ett bottom-up perspektiv hade resultatet kunnat stärka entreprenörernas delaktighet i hur säkerhetsarbetet ska genomföras vilket också hade kunnat främja deras deltagande i säkerhetskulturen. Slutsatser: Slutsatserna i denna studie är att främjandet av ett säkerhetskulturarbete bör vara förankrat hos ledningen i ett företag. Detta eftersom deras agerande i säkerhetsfrågor och inställning till säkerhet anses vara den mest centrala aspekten för att främja en god säkerhetskultur. Säkerhetskultur och säkerhetskrav bör i större utsträckning hanteras redan vid upphandling av entreprenörer. Vidare bör entreprenörer inkluderas i säkerhetsinsatser såsom utbildning på arbetsplatsen samt ges möjlighet att rapportera risker direkt i beställarens rapporteringssystem. Detta skulle kunna främja såväl delaktighet som kommunikation inom organisationen. Slutligen bör strävan vara att inte göra skillnad på egen personal och entreprenörer i säkerhetsfrågor. / Background: Working in the construction, paper and steel industry in Sweden means maintaining an occupation in a naturally hazardous environment. Engaging contractors in health and safety activities to achieve an improved occupational environment, and thereby raising the quality of production, can often be problematic due to a wide range of factors. These factors are being combated by Swedish companies which employees’ contractors Aim: The aim of this study is to examine which factors that could affect the improvement of the safety culture within a company which employees’ contractors. This study will focus on the client’s organization and the contractor’s participation. Method: A qualitative study was conducted including individual interviews with three companies in the construction, steel and paper industry in Sweden. One company from each field was selected, three managerial staff and three safety representatives interviewed from each. A thematic data analysis was conducted of the results. Results: The results indicate that the factors influencing the work of improving the safety culture in a company that employees’ contractors were as follows; management's approach to security, the organization of the security, cultural differences, control and monitoring of workplace conditions, participation, resources, communication and the contractor’s motivation to work safely. Discussion: A potential disadvantage of this study was that the results relate primarily to the client's perspective. Yet focusing on this perspective may also be seen as an advantage as it is the client who creates the safety culture that contractors should be a part of. The focus of the study was top-down analysis. If the study had instead been focused on a bottom-up perspective, the result would have been centered around strengthen the participation of contractors in how safety measures should be implemented, promoting their own desire to participate in a client’s safety culture. Conclusion: The conclusion of this study is that the promotion of a safety culture should be anchored within the management of a company. It is their approach to security and safety issues that is the deciding factor in promoting a safer workplace culture. Safety and security requirements should also be increasingly considered in the procurement of contractors, furthermore contractors should be included in security operations (including job training) and they should also be given the opportunity to report risks directly to the client's reporting system. This could promote both participation and communication within the company. Our final conclusion is that efforts should be to reduce the line between internal personnel and contractors on safety issues.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-193702 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Hallström, Louise |
| Publisher | KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-STH ; 2016:117 |
Page generated in 0.002 seconds