<p>Förmånsrättslagen ändrades den 1 januari 2004. Denna lag behandlar den ordning i vilken en borgenär får utdelning när ett företag utmäts eller försätts i konkurs. Avsikten med lagförändringen är att företagsrekonstruktioner skall underlättas, konkurserna skall bli färre och likabehandlingen av fordringsägare vid konkurssituationer skall öka. Dessutom skall ändringarna förmå bankerna att genomföra bättre kredituppföljning och att bankerna fokuserar mera på återbetalningsförmågan istället för säkerheter. Den lagändring som ligger till grund för den här uppsatsen, har inneburit stora förändringar för förmånsrätten och då i synnerhet avseende företagsinteckningen som har fått en försämrad ställning som säkerhet.</p><p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilken påverkan förändringarna i Förmånsrättslagen har på bankernas agerande vid kreditgivning när företagen har företagsinteckning som säkerhet. Avsikten är även att undersöka om lagstiftarens syften, som berör kreditgivning, har uppfyllts med avseende på ändringarna i Förmånsrättslagen.</p><p> </p><p>För att besvara min frågeställning har jag valt att använda en kvalitativ metod i form av intervjuer med Swedbank, SEB och Handelsbanken i Söderhamn och Hudiksvall. Dessutom har sekundärdata i form av litteratur, proposition, rapport och artiklar rörande ämnet använts.</p><p> </p><p>De slutsatser som jag har kommit fram till är att bankernas kreditgivning har påverkats av förändringarna i Förmånsrättlagen. Exempelvis har lagförändringen inneburit att bankerna numera fokuserar mer på återbetalningsförmågan och företagarens karaktär och företagets kapacitet att återbetala krediter samt att uppföljningen av befintliga krediter är tätare nu än tidigare. Däremot kan tydliga förändringar vad gäller säkerheter utläsas och effekterna och lagstiftarens syften verkar således inte på alla punkter peka åt samma håll som de önskade. Bankerna efterfrågar idag alternativa säkerheter, såsom framförallt ägarborgen, och bankerna tycks i större utsträckning kräva in kompletterande säkerheter till företagsinteckningen. Den viktigaste anledningen till att lagstiftarens syfte inte uppfylls är däremot att kreditgivningen till högre grad börjat inriktas till objektfinansieringar i form av leasing, factoring och avbetalningskontrakt. Effekten blir att lagstiftningen tappar sitt påtryckningsmedel eftersom bankerna idag inte behöver använda företagsinteckningen i lika stor utsträckning som tidigare. Detta leder därmed till att reformens eftersträvade effekter kommer att utebli så länge bankerna kan använda sig av alternativa säkerheter och finansieringsformer. </p> / <p>The Law of priority rights was changed in January the first 2004. This law deals with in which order creditors gets distribution when a company distrains or is declared bankrupt. The purpose on the change of the law is that company reconstructions shall be facilitated, the bankruptcies shall be fewer and the parity of treatment of claimants in case of bankruptcy situation shall increase. Furthermore shall the changes induce the banks to effectuate better follow-up of the credits and that the banks shall focus more at the ability to redeem a loan instead of the collaterals. The change of law that is based on this thesis, has involved great changes in priority rights and then particularity with reference to company mortgage<em> </em>which has got an aggravated position as collateral.</p><p> </p><p>The purpose of this thesis is to investigate and describe the effect of the changes in the Law of priority rights have on the action of the banks credit granting when the companies have company mortgage as collateral. The intention is even to investigate if the purposes of the legislator have been fulfilled with respect to the changes in the Law of priority rights.</p><p> </p><p>In order to answer my questionnaire I have chosen to use a qualitative method in form of interviews with Swedbank, SEB and Handelsbanken in Söderhamn and Hudiksvall. Furthermore secondary datas in form of literature, government bill, report and articles regarding the subject has been used.</p><p> </p><p>My conclusions are that the credit granting of the banks has been influenced by the changes in the Law of priority rights. The changes of the law have for example involved that the banks nowadays focus more on the ability to redeem a loan and the character of the employer and capacity of the company to repay the credits. The follow-up of the existing credits are furthermore more frequent then previous. On the other hand evident changes concerning collateral can be gathered and the effects of the legislator's purposes seem accordingly not to point to the same direction as those wished once. The banks today look for alternative collateral, as especially owner's surety, and the banks seems to a greater extend request collateral securities to company mortgage. The most important reason for the purpose of the legislator not to be fulfilled is however that the credit granting to a greater degree concentrate on objective financing as leasing, factoring and instalment contract. The result will be that the legislator loses their pressure means because the banks don't need to use company mortgage in the same extent as earlier. This will therefore result in that the aimed effects for the reform will be default as long as the banks can use other alternatives of collateral and forms of financing.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hig-4827 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Persson, Helena |
| Publisher | University of Gävle, Department of Business Administration and Economics |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.003 seconds