<p>Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera hur ärenden bereds och beslutas inom två landstingsorganisationer. Fyra forskningsfrågor har vi ställt oss: 1) aktualisering av ett ärende för att bli föremål för ett formellt beslut, 2) den formella och informella beredningen av ett aktualiserat ärende, 3) faktorer som påverkar det slutgiltiga beslutets kvalitet och innehåll, 4) formella krav på ärendeberedningen.</p><p>En kvalitativ fallstudie av två händelsekedjor har genomförts där teorier kring beslutsprocessen har studerats för att ta reda på vilka faktorer som är av central betydelse i beslutsprocessen. Genom att jämföra hur beredningen inför beslut går till i empirin med teorier om beslutsprocessen har analys av två beslut genomförts - ersättningsmodell och uppdragsmodell.</p><p>Avgränsningen var att studera beslutsprocessen på förvaltningsnivå från uppdrag till beslut. Slutsatser är att det finns olika sätt som ärenden aktualiseras inom offentlig verksamhet, vilket visar på att makten över dagordningen kan ses som delad mellan politikerna och tjänstemannaledningen. I de fall politikerna har en uttalad vilja att driva ärenden har de också makt att göra det. Samtidigt har tjänstemännen också möjlighet att utöva makt över dagordningen genom att driva ärenden de fångat upp i organisationen. De kan med sin expertkunskap påverka politikerna så att de får upp strategiska frågor på dagordningen. Tre områden har identifierats som påverkar beslutsprocessens kvalitet och innehåll dessa är brister i syfte och mål, tidsplanering och avsaknad av användbara kvalitetsanalyser.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:kau-1566 |
| Date | January 2008 |
| Creators | vonPost, Stina, Ohlén, Margareta |
| Publisher | Karlstad University, Division for Social Sciences, Karlstad University, Division for Social Sciences |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0027 seconds