<p> </p><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Datum:</strong> 2008-06-04</p><p> </p><p><strong>Nivå:</strong> Magisteruppsats i företagsekonomi 15 hp</p><p> </p><p><strong>Författare:</strong> Carolin Larsson Emma Svensson </p><p> Kvisterhult Rättarbostaden Vasavägen 4a </p><p> 643 96 Julita 633 56 Eskilstuna </p><p> 0150-91027 016-135051 </p><p> carolinlarsson85@hotmail.com swdemm@aol.com</p><p> </p><p><strong>Handledare:</strong> Maria Mårtensson</p><p> </p><p><strong>Titel</strong>: FoU i hälsovårdssektorn – Från kostnadsföring till aktivering</p><p> </p><p><strong>Problem</strong>: Från och med 2005 skall alla noterade bolag som är medlemmar i EU tillämpa samma redovisningsregler. Tidigare har bolagen haft möjligheten att redovisa forskning och utveckling enligt BFN R1 och RR 15. Men nu måste de redovisa FoU enligt IAS 38. Meningen med detta är att öka jämförbarheten och att återge en sann och rättvisande bild av företaget. Undersökningen ämnar att se om det är det någon skillnad mellan redovisningen av FoU år 2000 och nu år 2007 när vissa utvecklingskostnader måste aktiveras? Vad har harmoniseringen haft för roll när det gäller redovisning utav forskning och utveckling?</p><p> </p><p> </p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur koncerner inom sektorn hälsovård har förändrat sin redovisning när det gäller FoU från år 2000 till år 2007.</p><p>Utifrån detta syfte kommer undersökningen genomföras genom att läsa ett antal årsredovisningar och utifrån dessa samla information för att kunna dra slutsatser.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Vi har valt att göra en kvalitativ studie utav sju stycken koncerner tagna från Stockholm OMX:s Large, Mid och Small Cap lista inom sektorn hälsovård. Undersökningen bygger på att data angående koncernernas FoU har samlats in från årsredovisningar från år 2000 till år 2007. Även en intervju har använts som en förstudie för att få bättre förståelse för ämnet.</p><p> </p><p><strong>Resultat: </strong>Fram tills 2002 syns det att företagen inte har valt att aktivera några större utvecklingskostnader, vilket kan tydas som en försiktighet från företagens sida. Även fast de har haft alternativet att aktivera har de ej gjort det. Efter 2002 då vissa utav företagen har valt att övergå till RR 15 syns det att aktivering av utvecklingskostnader börjar öka. Mer synbart blir det efter 2005 då samtliga företag måste använda sig utav IAS 38. Vilket visar på att företagen hellre använder sig utav försiktighetsprincipen och kostnadsföring. IFRS mål med harmoniseringen är att öka jämförbarheten mellan företagen. Utifrån de data som är insamlad dras slutsatsen att detta inte stämmer, då inga klara tecken syns på vilken slags aktivering som leder till ett visst resultat.</p><p> </p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:mdh-5375 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Svensson, Emma, Larsson, Carolin |
| Publisher | Mälardalen University, Mälardalen University, Mälardalen University, Mälardalen University, Mälardalen University, Mälardalen University |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0027 seconds