Förtätning bedrivs aktivt som strategi inom den fysiska planeringen för att möta dagens ökande krav på inflyttning till staden samtidigt som segregering, är ett stort dilemma ute i förorterna. Hur mycket tätare staden kan tillåtas att bebyggas är en omtvistad diskussion då gränsen är svår att bedöma och förefaller ha lika många positiva som negativa effekter på människornas liv. Förtätning, alienation, trängsel, glesa och utbredande förorter är faktorer/aspekter som innebär stora utmaningar för den fysiska planeringen. Vidare ryms dessa inom den teoretiska diskussionen gällande det diffusa begreppet hållbar utveckling, där social hållbarhet är dimensionen som är minst outforskad och mest komplex att förstå. Utgångspunkten i detta arbete är sålunda att reda ut vad social hållbarhet kan innebära inom stadsplaneringen och vilken koppling som finns till en förtätning av staden. Studiens syfte är därmed att öka förståelsen för hållbarhet och hur det kan exemplifieras med ett gestaltningsförslag. Hur social hållbarhet kan användas som verktyg och hur staden ska bebyggas för att finna en acceptabel nivå för hur mycket den kan förtätas kommer studeras både inom samtida forskning som inom planeringspraxis. Studien startar med att behandla hållbarhetsbegreppet inom den teoretiska diskussionen, inom vilka sammanhang som det utspelas inom och vilka faktorer som påverkar dess komplexitet. Social hållbarhet redogörs därefter på likande tillvägagångssätt. Hur kopplingen ser ut mellan stadsplaneringen, social hållbarhet och framförallt förtätning, undersöks i en samtida forskning. Denna teoretiska grund jämförs därefter med hur social hållbarhet behandlas i en kommunal planeringspraxis hos Samhällsbyggnadsförvaltningen i Botkyrka kommun. Denna planeringskontext utgör uppsatsen fallstudie där olika planhandlingar studeras tillsammans med platsanalyser av stadsdelen Hallunda-Norsborg. I en kombination av teoretisk forskning och en praktisk fallstudie sammanförs sedan kunskap för hur staden kan planeras och utformas genom olika strategier för att uppnå social hållbarhet, framförallt utifrån en lämplig förtätning. Det innebär att det fältarbetet som genomförts inom Hallunda-Norsborg har synliggjort stadsdelens problematik och kvaliteter som studien har behandlat utifrån den teoretiska ramen. Detta har med andra ord utgjort grunden för det planförslag som arbetats fram. Avslutningsvis analyseras en del av planförslaget ur ett hållbarhetsperspektiv (med fokus på social hållbarhet) så kallad, funktionell täthet, där en balansering görs mellan rymlighet och täthet. Resultatet visar på vilka effekter en förtätning av kvarteret kan medföra på omgivningen. / Hållbar utveckling, social hållbarhet, fysisk planering, funktionell täthet, offentliga platser, tillgänglighet, funktionsblandning, Botkyrka kommun, Hallunda-Norsborg
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:bth-18140 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Rosenberg, Linnea |
| Publisher | Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds