Forskning inom grammatikundervisning har under de senaste decennierna inte prioriterats i Sverige trots att svenska elever har bristfälliga kunskaper inom grammatik. I svenskämnets kursplan för åk 4–6 läggs stor vikt vid språkriktighet, vilket berör den del i grammatiken som rör normbrott i det formella skriftspråket. Av egen erfarenhet, genom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), är just språkriktighet en svårighet för många elever. Detta gäller främst när de ska skilja mellan de och dem som är nominativ och ackusativ av ett personligt pronomen i tredje person plural. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning kortvarig, riktad grammatikundervisning kan leda till bättre språkriktighet hos elever i årskurs fyra. Studien fokuserar på en viss språkriktighetsregel, som valts ut för att den ofta vållar problem både i elevers och äldre skribenters texter, nämligen valet mellan formerna de och dem när detta personliga pronomen följer efter det finita verbet. Undersökningen gjordes genom en interventionsstudie med kvantitativ ansats där det empiriska materialet samlats med hjälp av ett fältexperiment. Experimentet utfördes i två jämförbara elevgrupper som en del av deras ordinarie undervisning. Det omfattade ett förtest i form av ett frågeformulär (lucktext), därefter ett kort undervisningspass baserat på olika metoder i de två grupperna, och slutligen ett eftertest i samma form som förtestet. Eleverna har alltså blivit studerade i en naturlig miljö och blivit utsatta för en nyckelvariabel (grammatikundervisningsmetod) med syfte att kunna se vilken inverkan den har. Materialet har sedan analyserats statistiskt. Resultatet visar att när det gäller kortvarig, riktad undervisning kan isolerad grammatikundervisning gynna elevers språkriktighetsutveckling mer än integrerad grammatikundervisning. Dock är inte studien statistiskt signifikant, vilket gör att en absolut slutsats inte kan dras. Den teoretiska ansats som valts för studien är det sociokulturella perspektivet på lärande vars vanligaste tolkning är att lärande inte kan ske i en isolerad lärkontext. Min studie visar dock motsatsen när det gäller kortvarig grammatikundervisning, vilket reser frågor kring hur strikt teorin bör tolkas. / <p>Svenskdidaktik</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-27365 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Skorupan, Josefine |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds