BakgrundAtt få barn är en händelse i livet som kan medföra föräldrastress. Föräldrastress beskrivs som enpsykologisk reaktion på de krav som ställs på att vara förälder. Barnhälsovårdssköterskan(BHV-sköterskan) som möter nyblivna pappor kan med hjälp av en mellanmänsklig relationstödja pappor att anpassa sig till den nya situationen.SyfteAtt undersöka föräldrastress och influerande faktorer hos pappor två månader efterförlossningen.MetodStudien är en kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på en enkätundersökning. Totalt deltog 38pappor i studien. Papporna fick besvara två enkäter om bakgrundsdata samt ett formulär omföräldrastress, Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ), vilket mäter totalföräldrastress och i fem olika dimensioner. Data har analyserats med deskriptiv och jämförandestatistik.HuvudfyndSPSQ:s totalpoäng visade ett medelvärde på 2,49 (standard avvikelse, SD ± 0,55). Högst nivåav föräldrastress, medelvärde 3,20 (SD ± 0,69), fanns i dimensionen ”Rollbegränsning” ochlägst nivå av föräldrastress, medelvärde 2,05 (SD ± 0,82), fanns i dimensionen ”Problem irelationen”. Pappor med hög utbildning, barn sedan tidigare eller med barn som ammadesdelvis eller inte alls, upplevde mer föräldrastress i dimensionen ”Rollbegränsning”. Vidarepåvisade resultatet att flerbarnspappor upplevde att de hade mer hälsoproblem änförstagångspappor.SlutsatserHög utbildningsnivå, barn sedan tidigare samt om barnet ammades delvis eller inte allsinfluerande till föräldrastress hos pappor tidigt i föräldraskapet. Ökad kunskap om att dessafaktorer influerar till föräldrastress hos pappor, kan bidra till att BHV-sköterskan lättare kanidentifiera pappor med högre risk för föräldrastress. Genom att BHV-sköterskan ger dessapappor ett ökat stöd kan deras välbefinnande och hälsa stärkas. / BackgroundHaving a child is a big event in life that may lead to parental stress. Parental stress is describedas a psychological reaction to the demands placed on being a parent. The primary care nursewho works with child health care and meets newly become fathers can help them adapt to thenew situation.AimTo investigate parental stress and influencing factors in fathers two months after delivery.MethodThe study is a quantitative cross-sectional study based on a survey. In total, 38 fathersparticipated in the study. Fathers were asked to answer questionnaires on demographics and theSwedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ), which measures parental stress. Data havebeen analyzed with descriptive and comparative statistics.Main findingsSPSQ´s total scores showed a mean of 2.49 (standard deviation, SD ± 0.55). The highest meanof parental stress, 3.20 (SD ± 0.69), was found in the dimension “Role limitation” and thelowest mean of parental stress, 2.05 (SD ± 0.82), was found in the dimension “Problems in therelationship”. Fathers with a higher education, child from before or with child who partiallybreastfed or not, experienced more parental stress in the dimension of "Role limitation".Furthermore, the fathers who had children from before experienced that they had more healthproblems.ConclusionsHigh level of education, children from before and whether the child was breastfed partially ornot influenced to parental stress in father´s early parenthood. Increased knowledge that thesefactors influence parental stress in fathers can contribute to the child health care nurse beingable to more easily identify fathers with a higher risk of parental stress. By giving these fathersincreased support the child health care nurse can strengthen their well-being and health.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-35877 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Larsson, Frida, Lavas, Therese |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Vårdvetenskap, Högskolan Dalarna, Vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.1045 seconds