Inom socialtjänstens arbete med barn och familjer är manliga socionomer underrepresenterade. Det är en vanlig åsikt att det behövs fler män inom området, men föreställningarna om vad de skall bidra med varierar. Den här uppsatsen har som syfte att nå en ökad förståelse om hur män i socialt arbete upplever och hanterar könsbundna förväntningar. Uppsatsen har utarbetats med en kvalitativ metod, där sex semistrukturerade intervjuer genomförts med män som arbetar som socionomer inom socialtjänstens barnvård. Resultatet visar att det finns olika könsbundna förväntningar på män i socialt arbete. De flesta är knutna till arbetet med manliga klienter, som i de här fallen antingen är fäder eller män som lever med barnens mödrar. Förväntningarna härrör från en komplementär syn på manligt och kvinnligt kön som olika. De skiljer sig åt genom att de antingen betonar att den manliga socialarbetaren har kvaliteter som lämpar sig för att arbeta med män, eller att de manliga klienterna antas föredra att möta män. Förväntningarna kan både knytas till en traditionellt konstruerad maskulinitet såväl som till en mjukare maskulinitet, även om den förra överväger. Samtliga män i studien upplever exempelvis en förväntan att de skall handskas med våldsamma klienter. De intervjuade männen utrycker olika grader av skepsis till förväntningarna. Den handlar i en del fall om att de inte delar den komplementära synen på kön. I andra fall är de skeptiska till den traditionella bild av maskulinitet som förväntningarna vilar på, en bild som kan bli svår att förena med den mjukare maskulinitet de själva betonar. De är även skeptiska till de förväntningar som har en negativ inverkan på deras arbetssituation. Även om de i vissa fall är tveksamma till om de kan uppfylla förväntningarna försöker de göra det. Resultaten visar även på att en del förväntningar upplevs mer positivt, oftast när de lättare kan förenas med den mjukare maskuliniteten. Den mjukare maskuliniteten betraktas som mer användbar i deras arbete. Slutligen visar resultaten att de intervjuade männen upplever att de på grund av sin könstillhörighet är eftertraktade och bemöts väl inom sitt arbetsområde. Enligt resultatet kan det finnas ett samband med huruvida de försöker uppfylla det som förväntas. I analysen av resultaten har Hirdmans teori om genussystemet och Connells teori om maskulinitetshierarkin använts tillsammans med tidigare forskning. I den avslutande diskussionen problematiseras vad syn på kön som konstruktion kontra kön som komplementära får för konsekvens för ambitionen att öka mångfalden inom socialtjänsten.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-1849 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Hedtjärn-Swaling, Hannes |
| Publisher | Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds