Till följd av stigande temperaturer smälter isen i Arktis. Farleder öppnas för transporter och de naturtillgångar som legat skyddade av isen blir tillgängliga för utvinning. Stormakterna USA, Ryssland och Kina intresserar sig för regionen och dynamiken mellan dem påverkar den säkerhetspolitiska situationen däri. I Euro-Arktis upplever Norge sedan 2009 en alltmer utmanande säkerhetspolitisk situation, från att ha varit i en ohotad situation till ett ökat hot från Ryssland. De allianser och bilaterala samarbeten Norges säkerhet har vilat på är inte längre tillräckliga. Som småstat är Norges säkerhetspolitik, trots ett primärt intresse av närområdet, beroende av hur stormakter agerar. Småstater och specifikt Norge är, i jämförelse med stormakterna, relativt outforskade. I denna teorikonsumerande fallstudie undersöks utifrån ett realistiskt perspektiv hur stormakterna USA, Ryssland och Kinas maktkamp påverkar Norges säkerhetspolitiska val. Studien avhandlar perioden 2009 till 2019. Studiens resultat visar att rivaliteten mellan USA och Ryssland, samt USA och Kina har ökat under tidsperioden, vilket påverkar den säkerhetspolitiska dynamiken i Norges närområde. Vidare har Natos och USA:s splittrade fokus inneburit att Norge tvingats söka säkerhet genom att stärka sin militära förmåga och samarbeta närmre med framför allt Sverige och Finland. Slutligen visar studien att småstater noggrant behöver välja sin säkerhetsstrategi då stora allianser och stormakter inte alltid har samma prioriteringar som småstater.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:fhs-9254 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Arnberg, Johan |
| Publisher | Försvarshögskolan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds