Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan välbefinnande och mängden naturvistelse hos elever på högskoleförberedande- och yrkesförberedande program på gymnasiet. För att besvara syftet, utgick studien från följande frågeställningar: 1) Hur mycket tid under en period på sju dagar spenderar gymnasieelever ute i naturen? 2) I vilken grad skattar gymnasieelever sitt välbefinnande? 3) Finns det ett samband mellan mängden naturvistelse och välbefinnande hos gymnasieelever? Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar tillämpades en kvantitativ metod. Urvalet bestod av gymnasieelever inom Stockholms stad. För att undersöka hur ofta eleverna spenderade tid i naturen, formulerades fyra frågor om antalet tillfällen de varit ute under skoltid och fritid. För att undersöka elevernas välbefinnande användes den svenska versionen av enkäten Sense of Coherence Scale (SOC-13). Utifrån båda enkäterna skapades en webbenkät som sedan skickades ut till deltagarna via mejl. Datan analyserades i Microsoft Excel 365 MSO. Jämförelser mellan naturminuter under skoltid och under fritid genomfördes med ett oberoende T-Test, där studien valde signifikansnivå till p=0,05 (5%). Jämförelsen mellan naturminuter och KASAM genomfördes i en linjär regressionsanalys genom Pearsons korrelationskoefficient, med naturminuter som beroende variabel och KASAM som oberoende variabel. Resultat Studiens huvudsakliga resultat från 175 enkätsvar visade att 58,9 procent av deltagarna var ute 0 minuter under skoltid, samt att 44,6 procent av deltagarna var ute 1-60 minuter under sin fritid. Deltagare som går ett yrkesförberedande program var i genomsnitt (M=115) ute mer i naturen än de deltagare som läste ett högskoleförberedande program (M=85,93). Vidare visade resultatet att det främst fanns en statistiskt signifikant skillnad inom mängden naturvistelse under skoltid och under fritid hos gruppen för yrkesförberedande program (p <.003). Resultatet för deltagarnas KASAM visade att majoriteten (56,6%) hade ett lågt KASAM, samt att det enbart var 5,7 procent som uppgav sig ha hög KASAM. Slutligen studerades sambandet mellan den totala mängden naturvistelse och KASAM-poäng för varje deltagare. Resultatet visade att det inte fanns ett samband mellan dessa två variabler. Slutsats Slutsatsen angående deltagarnas naturvistelse visade att gymnasieeleverna spenderade ingen eller väldigt liten tid i naturen under en vecka, varken under skoltid eller fritid. Studien har även kunnat redogöra för att ett lågt välbefinnande var mer förekommande bland deltagarna än ett högt välbefinnande. Slutligen har föreliggande studie inte kunnat redogöra för att det finns en korrelation mellan naturvistelse och välbefinnande / Aim The purpose of this study was to investigate the relationship between well-being and the amount of nature stays among students in pre-university and pre-vocational programs at high school. To answer the purpose, the study was based on the following questions 1) How much time during a period of seven days does high school students spend out in nature? 2) To what extent do high school students value their well-being? 3) Is there a correlation between the amount of nature stays and well-being among high school students? Method To answer the study's purpose and questions, a quantitative method was applied. The selection consisted of high school students within the city of Stockholm. To examine how often students spent time in nature, four questions were formulated about the number of opportunities they are out during school time and free time. To investigate students' well-being, this study used the Swedish version of the Sense of Coherence Scale (SOC-13). Based on both surveys, a web survey was created, which was then sent out to the participants by email. The data was analyzed in Microsoft Excel 365 MSO. Comparisons between nature minutes during school time and during leisure time were performed with an independent T-Test, where the study chose the significance level to p = 0.05 (5%). The comparison between nature minutes and SOC was carried out through a linear regression analysis using Pearson's correlation coefficient, with nature minutes as the dependent variable and KASAM as the independent variable. Results The study's main results from the 175 questionnaire responses show that 58,9 percent of the participants spent 0 minutes in nature during school hours, and that 44,6 percent of the participants spent 1-60 minutes in nature at their free time. Participants who attended a vocational preparation program was average (M = 115) more than the participants who studied a university preparatory program (M = 85.93). Furthermore, the results showed that it mainly existed a statistically significant difference in the amount of nature stays during school time and during leisure time among the group for vocational preparation programs (p <.003). The results for the participants SOC showed that the majority (56.6%) had a low SOC, and that only 5.7% stated that they had a high SOC. Finally, the relationship between the total amount of nature stay and SOC points for each participant was studied. The result shows that there is no correlation between these two variables. Conclusions The conclusion regarding the participants' nature stay showed that the high school students spent no or very little time in nature during a week, neither during school time nor free time. The study was also able to report that a low level of well-being was more prevalent among the participants than a high level of well-being. Finally, the present study has not been able to account for whether there is a correlation between nature impact and well-being.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-7008 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Bello Ericsson, Matilda, Eriksson, Hanna |
| Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete ; 2021:54 |
Page generated in 0.0027 seconds