Svenska elevers resultat i matematik sjunker i internationella undersökningar. Skolverkethävdar att en av orsakerna är att den svenska undervisningen i matematik i allt för storutsträckning domineras av elevers tysta och individuella räkning i läroböcker. Dentraditionella undervisningen innehåller många uppgifter som mäter elevers utantillkunskap,vilket motsvarar imitativt resonemang, vilket kan leda till framtida svårigheter i matematik.Forskning visar istället att elevers resultat i matematik förbättras om de får möjlighet att räknauppgifter som kräver kreativt matematiskt resonemang.Syftet med denna studie är att göra en innehållsanalys av fyra läroböcker i matematik förårskurs 5 för att undersöka vilka matematiska resonemang de ger möjlighet för elever att tränaoch visa. Dessutom analyseras läroböckerna utifrån innehåll, uppbyggnad och struktur för attse om detta kan påverka lärare och enskilda elevers användning av dem.Läroböckerna har analyserats utifrån Lithners (2008) ramverk där uppgifterna harkategoriserats utifrån kreativa och imitativa resonemang. Kreativt resonemang innebär tillexempel att elever löser uppgifter utan vägledning eller skapar nya och flexibla lösningar. Deimitativa resonemangen har delats in i underkategorierna algoritmresonemang och memoreratresonemang. Samtliga uppgifter i läroböckerna har analyserats och noterats i ett kodschemautifrån ramverk, läroböckernas struktur samt matematiska områden i gällande läroplan.Resultaten visar att det är låg andel av uppgifter som kräver kreativa resonemang av elevernabåde utifrån matematiska områden och utifrån struktur. De flesta uppgifterna kan lösas medhjälp av vägledning och är i form av upprepande rutinuppgifter. Memorerade resonemang ärdominerande i två av böckerna och algoritmresonemang i de andra två. Alla läroböckerna istudien är indelade i svårighetsgrad med basuppgifter, träna-extra-uppgifter samt fördjupandeuppgifter. Basuppgifterna innehåller i låg grad uppgifter med krav på kreativa resonemangvilket innebär att elever som enbart räknar denna typ av uppgifter inte får möjlighet att öva påförmågan att resonera utan är hänvisade till att lösa rutinuppgifter. Risken med dennafördelning av uppgifter är att elever i framtiden får svårt att utveckla sinamatematikkunskaper.Val av lärobok i matematik bör utgå från varje enskild lärares förutsättningar, som lärarensämneskunskaper och didaktiska kunskaper samt elevgrupp. Läroböcker med låg grad avvägledning och därmed hög andel uppgifter med krav på kreativt resonemang kräver godamatematiska kunskaper hos läraren. Då studien visar på snarlik struktur och innehåll jämförtmed andra länders läroböcker kan de vikande resultaten i internationella undersökningar inteenbart bero på läroboken utan även hur den används samt på lärarens ämneskunskaper.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-10187 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Schultz, Eva-Lotta |
| Publisher | Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds