Bakgrund: Arbetet med hållbar utveckling har ökat väsentligt under det senaste decenniet och många begrepp har tagits fram för att beskriva detta arbete, exempelvis CSR och Triple Bottom Line. Begreppen syftar till att ta hänsyn till de tre delarna ekonomi, miljö och sociala frågor i ett företags verksamhet. Även riktlinjer har skapats för att kunna mäta detta arbete. Global Reporting Initiative, som bildades 1997, är en av de främsta och har under det senaste årtiondet blivit väl etablerat och ett internationellt erkänt ramverk. Även i Sverige redovisar många företag enligt riktlinjerna och år 2007 tog näringsdepartementet ett beslut som innebar att alla statliga bolag nu ska redovisa en hållbarhetsredovisning enligt GRI. Syfte: Syftet med vår uppsats är att jämföra statliga bolag med privata för att se skillnaden i hur de arbetar med hållbar utveckling. Eftersom de statliga bolagen nu har lagkrav på sig, vill vi även se hur skillnaderna ser ut mellan företagen när det gäller användandet av GRI:s riktlinjer. Eftersom olika branscher har olika krav på sig när det gäller dessa frågor, har vi undersökt två miljöpåverkande branscher, gruv- och skogsindustrin, för att se hur dessa förhöll sig till hållbar utveckling och arbetet kring detta. Utgångspunkten av uppsatsen har skett utifrån följande problemformulering: Hur skiljer sig arbetet med hållbar utveckling i statliga jämfört med privatägda företag inom den svenska gruv- och skogsindustrin? Metod: Uppsatsen har genomförts utifrån en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Detta tillvägagångssätt anser vi passar vårt syfte bra, då vi både vill utgå från tidigare teorier men även från empiriskt material. Materialet har samlats in genom telefonintervjuer samt en dokumentundersökning av deras hållbarhetsredovisningar för att se hur väl de tillämpar GRI:s ramverk. Dokumentstudien har genomförts med hjälp av ett poängsystem, för att på ett lättare sätt kunna urskilja vem/vilka som har de mest omfattande hållbarhetsredovisningarna. Resultat: Resultatet av vår studie visar att de finns skillnader mellan hur statliga och privata företag arbetar med hållbar utveckling. De mest utmärkande skillnaderna syns i incitamenten samt vilka intressenter som företagen prioriterar. När det gäller resultatet av dokumentundersökningen blev skillnaderna relativt små, vilket tyder på att de statliga efter lagändringen nu kommit ikapp de privata företagen i hållbarhetsredovisningen. Vid jämförelsen mellan gruv- och skogsindustrin visade det sig dock att skogsindustrin i genomsnitt redovisade mer indikatorer och därför erhöll fler poäng. Vad gäller lagändringen ansåg de privata företagen att de inte påverkats av denna i sitt arbete, utan omställningen visade sig vara störst bland de statliga som tidigare inte använt sig av GRI:s ramverk.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-15392 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Persson, Agneta, Bergman, Sandra |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds