Syftet med studien var att undersöka hur och varför motiven för att arbeta med jämställdhet kan skilja sig åt på olika organisatoriska nivåer inom äldreomsorgen i en offentlig organisation. För att besvara syftet användes följande frågeställningar: ”Hur motiveras jämställdhetsarbetet på olika organisatoriska nivåer inom äldreomsorgen i en offentlig organisation?” samt ”Hur kan de bakomliggande motiven för att arbeta med jämställdhet förklaras?”. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod, där jag har genomfört enskilda intervjuer med HR-strateger, enhetschefer och fackliga representanter för medarbetarna. Jag har även genomfört fokusgruppsintervjuer med enhetschefer ochmedarbetare. De teorier som jag använt mig av är dels genusteorier som doing gender, Hirdmans genusordning och synen på kvalitativ och kvantitativ jämställdhet, men jag har också använt mig av teorier som bidrar med att förklara motstånd och uppslutning kring organisationsförändringar. Studien visar att motiven för att arbeta med jämställdhet skiljer sig åt mellan den operativa och den strategiska nivån. På den operativa nivån diskuteras jämställdhet främst ur ett rättviseperspektiv, medan det på den strategiska nivån diskuteras mer ur ett utvecklingsperspektiv. Studien visar att respondenterna har olika syn på vad jämställdhet är och innebär, och att när dessa skilda synsätt inte diskuteras leder det till olika uppfattningar om var det är och inte är jämställt i organisationen. Studien stöder tidigare forskning som konstaterat att det ofta finns en skillnad mellan det jämställdhetsarbete som diskuteras på strategisk nivå och det jämställdhetsarbete som sedan sker på praktisk nivå. Men studien bidrar även med en förklaring till detta. Det visar sig i undersökningen att motiven för att arbeta med jämställdhet kan delas upp beroende på om det är det allmänna jämställdhetsarbetet i hela organisationen som avses eller om det är det verksamhetsnära jämställdhetsarbetet i den egna arbetsgruppen som avses. Om jämställdhet diskuteras ur etträttviseperspektiv, och chefer och medarbetare anses att det är rättvist i den egna arbetsgruppen, gör det att jämställdhet blir till något av en ickefråga på den operativa nivån. Det gör att även om det finns frågor som skulle kunna drivas med ett genusperspektiv så görs inte det, och de skillnader och orättvisor som lyfts fram av den operativa nivån riskerar att bestå.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-32977 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Johansson, Anna |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0118 seconds