Hållbarhet är ett område som fått stort fokus i samhället och samhällets aktörer är idag mer medvetna om hållbarhetens problematik och dess konsekvenser. Banksektorn har en viktig roll för den hållbara utvecklingen och därför är det av stor vikt att bankerna tar hänsyn till hållbarhet för att medverka till att företag bedriver en hållbar verksamhet. Vid kreditgivning har banken olika bedömningsfaktorer som de beaktar för att avgöra om en kredit till företag ska beviljas eller inte. Genom att integrera hållbarhetsaspekter i bankens bedömningsfaktorer vid kreditgivning till stora företag kan det påskynda processen att uppnå parisavtalet och Agenda 2030. EU taxonomin har även utvecklats för att visa vilka företag som bedriver en hållbar verksamhet vilket sätter större press på företag att uppvisa hur de arbetar med hållbarhet i sin hållbarhetsredovisning. Syftet med studien är att studera svenska storbankers upplevda påverkan av hållbarhetsaspekter vid kreditgivning till stora företag samt undersöka om, den nyligen införda, EU taxonomin haft betydelse. Syftet besvaras genom att utreda följande fråga: Hur upplever svenska storbanker att hållbarhetsaspekter påverkar kreditgivningen till stora företag och har EU taxonomin haft betydelse? För att svara på studiens problemformulering har en kvalitativ metod tillämpats. Insamling av det empiriska materialet gjordes genom åtta semistrukturerade intervjuer, respondenterna är två kreditgivare till företag från fyra av de svenska storbankerna. Hållbarhetsaspekterna har endast påverkan på kreditgivnings villkoren till företag hos två av de fyra storbankerna. Detta med anledning av att övriga banker kräver kvantitativa bevis för hållbarhetsarbetet, vilket många företag inte kan uppvisa och till följd inte få exempelvis lägre ränta. Informationsasymmetrin minskas endast med hjälp av förtroende mellan bank och företag, hållbarhetsaspekterna har därför inte minskat informationsasymmetrin. Bankerna vill inte bevilja kredit till företag som inte är hållbara med anledning av att det i sin tur förstör bankens legitimitet mot samhället. Bankerna har behörighet att neka kredit till följd av att företaget som söker kredit brister på någon av hållbarhetsaspekterna, det hör dock till ovanligheten att det faktiskt sker. Greenwashing är bankerna medvetna om men menar på att det inte är något de kan kontrollera. EU taxonomin har bidragit till både ökad information och tydligare struktur vilket i sin tur ökat transparensen mellan företag och bank vid kreditgivningen. / Sustainability is an area that has received a big focus in society and society´s actors are today more aware of the problems of sustainability and its consequences. The banking sector has an important role to play in sustainable development and therefore it is important that the bank takes sustainability into account in order to contribute to companies operating a sustainable business. When lending, the bank has various assessment factors that they consider in deciding whether a credit to a company should be granted or not. By integrating sustainability aspects into the bank's assessment factors when lending to large companies, it can speed up the process of achieving the Paris Agreement and Agenda 2030. The EU taxonomy has also been developed to show which companies run a sustainable business, which puts greater pressure on companies to demonstrate how they work with sustainability in their sustainability report. The purpose of the study is to study major Swedish banks' perceived impact on sustainability aspects when lending to large companies and investigate whether the recently introduced EU taxonomy is important. The purpose is answered by investigating the following question: How do major Swedish banks experience that sustainability aspects affect the lending of large companies and has the EU taxonomy been significant? To answer the purpose of the study, a qualitative method has been applied. The data has been gathered through eight semi- structured interviews, the respondents are two lenders to large companies from four of the major Swedish banks. The sustainability aspects have only been affected by the terms of lending to companies at two out of the four major banks. This is due to the fact that the two other banks require quantitative proof of the sustainability work, which many companies cannot exhibit and as a result do not receive lower bank interest rates. The information asymmetry is only reduced with the help of trust between banks and companies, the sustainability aspects have therefore not reduced the information asymmetry. The banks don't want to lend to companies that are not sustainable because it in turn will destroy the bank's legitimacy against society. The big banks have the authority to refuse credit if the company applying for credit lacks in any of the sustainability aspects, however, it is unusual for this to happen. The banks are aware of greenwashing but mean that it's not something the big banks can control. The EU taxonomy has contributed to both increased information and a clearer structure, which in turn increases transparency between companies and banks when lending.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-47164 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Sjöberg, Alina, Olsson, Maja |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för företagande, innovation och hållbarhet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds