Bygg- och transportsektorn står för stora delar av Sveriges koldioxidutsläpp. Kärnan som binder samman de två sektorerna är samhällsplanering. Det finns ett flertal mål i Sverige för att minska utsläppen av växthusgaser och ett delmål är att Sveriges fordonsflotta ska vara fossilfri år 2030. Elbilsanvändningen ökar för varje år och den framtida ökningen förväntas vara explosionsartad. År 2020 bestod Sveriges fordonsflotta av strax över 300 000 laddbara fordon och prognoserna indikerar att den siffran kommer vara 2,5 miljoner år 2030. En förutsättning för att alla laddbara fordon ska kunna rulla är tillgången till laddstationer. Redan idag drabbas människor av räckviddsångest och det är även en stor anledning till att människor inte vågar göra skiftet till ett laddbart fordon. Laddinfrastrukturen är redan underutvecklad och behöver således byggas ut ordentligt för att möta både det nuvarande och framtida behovet. Det behövs både publika laddstationer så att folk kan ladda sitt fordon hemma och på sin arbetsplats men även icke-publika laddstationer på alla möjliga platser tillgängliga för allmänheten. Det finns ett flertal olika strukturer att planlägga laddstationerna efter så som korridorstrukturer längs med stora vägar eller klusterstrukturer inom städer. Numera finns det även lagkrav som säkerställer att laddstationer och förberedelser för laddstationer kommer att installeras. Syftet med examensarbetet är att skapa en samlad bild av dagens och framtidens laddinfrastruktur för att hjälpa kommuner med strategi, målbild och handlingsplan för implementering av laddinfrastruktur. Syftet är även att studera olika hållbarhetsaspekter för laddinfrastruktur genom Tyréns hållbarhetsverktyg TyrImpact. De konkreta miljöfördelarna som skiftet från fossilbilar till laddbara fordon innebär med avseende på koldioxidutsläppsminskning går inte att förneka. Däremot är det av intresse att fastställa vilka andra risker och möjligheter som laddinfrastrukturen kan innebära ur ett bredare hållbarhetsperspektiv. Det här arbetet har identifierat 25 stycken hållbarhetsaspekter inom rättvisa, hälsa, klimat och resurs, platsens värden och framtida behov via TyrImpact. En fallstudie har utförts över Åmåls kommun laddinfrastruktur för att dels få en verklighetstrogen bild över hur en kommunal laddinfrastruktur ser ut idag och vad de har för mål, dels för att se vilka hållbarhetsaspekter som kan vara aktuella inom kommunen. För Åmåls kommun är aspekter kopplade till flexibilitet och signalvärde viktigast. / The construction and transport sector accounts for large parts of Sweden's carbon dioxide emissions. The core that connects the two sectors is community planning. There are several goals in Sweden to reduce greenhouse gas emissions and an intermediate goal is for Sweden's vehicle fleet to be fossil-free by 2030. Electric car use is increasing every year and the future increase is expected to be explosive in the coming years. In 2020, Sweden's vehicle fleet consisted of just over 300,000 chargeable vehicles and forecasts indicate that figure will be 2.5 million by 2030. A prerequisite for all rechargeable vehicles to be able to roll is the availability of charging stations. Even today, people suffer from range anxiety, and it is also a big reason why people do not dare to make the shift to a chargeable vehicle. The charging infrastructure is already underdeveloped and thus needs to be expanded properly to meet both current and future needs. There is a need for both public charging stations so that people can charge their vehicle at home and at their workplace, but also nonpublic charging stations in all possible places available to the public. There are several different structures to use while planning locations of charging stations such as corridor structures along major roads or cluster structures within cities. Nowadays, there are also legal requirements that ensure that charging stations and preparations for charging stations will be installed. The purpose of this project is to create an overall picture of current and future charging infrastructure to help municipalities with strategy, goals and action plan for implementation of charging infrastructure. The purpose is also to study various sustainability aspects for charging infrastructure through Tyrén's sustainability tool TyrImpact. The concrete environmental benefits that the shift from fossil cars to chargeable vehicles entails regarding carbon dioxide reduction cannot be denied. On the other hand, it is of interest to determine what other risks and opportunities the charging infrastructure may entail from a broader sustainability perspective. This work has identified 25 sustainability aspects in justice, health, climate and resource, site values and future needs by using TyrImpact. A case study has been carried out on Åmål's municipality's charging infrastructure to get a realistic picture of what a municipal charging infrastructure looks like today and what their goals are, and partly to see which sustainability aspects may be relevant within the municipality. For the municipality of Åmål, aspects linked to flexibility and signal value are most important.

<p>Abstract</p><p>The aim of this study is to investigate the implementation process and the implementation steering of the social development aspects, gender equality and integration, in the program for regional development of the region Kronoberg in the period of 2004-2007.</p><p>The study asks three questions: 1) How have the social development aspects, gender equality and integration, been implemented in the program for regional development of the region Kronoberg? 2) What has facilitated or hindered the implementation of the two social development aspects? 3) What possibilities to steer the implementation process of the two social development aspects exist at the governmental and at the regional level?</p><p>In order to answer these questions a qualitative method has been used. To be able to analyse the empirical material, which consists of documents and interviews, the theoretical framework comprehends the policy process and implementation steering. The conclusion is that the incorporation of the social development aspects in the regional development program does not fully correspond with the central intentions, and that is due to circumstances at the regional level.</p>

Hållbarhet är ett område som fått stort fokus i samhället och samhällets aktörer är idag mer medvetna om hållbarhetens problematik och dess konsekvenser. Banksektorn har en viktig roll för den hållbara utvecklingen och därför är det av stor vikt att bankerna tar hänsyn till hållbarhet för att medverka till att företag bedriver en hållbar verksamhet. Vid kreditgivning har banken olika bedömningsfaktorer som de beaktar för att avgöra om en kredit till företag ska beviljas eller inte. Genom att integrera hållbarhetsaspekter i bankens bedömningsfaktorer vid kreditgivning till stora företag kan det påskynda processen att uppnå parisavtalet och Agenda 2030. EU taxonomin har även utvecklats för att visa vilka företag som bedriver en hållbar verksamhet vilket sätter större press på företag att uppvisa hur de arbetar med hållbarhet i sin hållbarhetsredovisning.  Syftet med studien är att studera svenska storbankers upplevda påverkan av hållbarhetsaspekter vid kreditgivning till stora företag samt undersöka om, den nyligen införda, EU taxonomin haft betydelse. Syftet besvaras genom att utreda följande fråga: Hur upplever svenska storbanker att hållbarhetsaspekter påverkar kreditgivningen till stora företag och har EU taxonomin haft betydelse? För att svara på studiens problemformulering har en kvalitativ metod tillämpats. Insamling av det empiriska materialet gjordes genom åtta semistrukturerade intervjuer, respondenterna är två kreditgivare till företag från fyra av de svenska storbankerna.  Hållbarhetsaspekterna har endast påverkan på kreditgivnings villkoren till företag hos två av de fyra storbankerna. Detta med anledning av att övriga banker kräver kvantitativa bevis för hållbarhetsarbetet, vilket många företag inte kan uppvisa och till följd inte få exempelvis lägre ränta.  Informationsasymmetrin minskas endast med hjälp av förtroende mellan bank och företag, hållbarhetsaspekterna har därför inte minskat informationsasymmetrin. Bankerna vill inte bevilja kredit till företag som inte är hållbara med anledning av att det i sin tur förstör bankens legitimitet mot samhället. Bankerna har behörighet att neka kredit till följd av att företaget som söker kredit brister på någon av hållbarhetsaspekterna, det hör dock till ovanligheten att det faktiskt sker. Greenwashing är bankerna medvetna om men menar på att det inte är något de kan kontrollera. EU taxonomin har bidragit till både ökad information och tydligare struktur vilket i sin tur ökat transparensen mellan företag och bank vid kreditgivningen. / Sustainability is an area that has received a big focus in society and society´s actors are today more aware of the problems of sustainability and its consequences. The banking sector has an important role to play in sustainable development and therefore it is important that the bank takes sustainability into account in order to contribute to companies operating a sustainable business. When lending, the bank has various assessment factors that they consider in deciding whether a credit to a company should be granted or not. By integrating sustainability aspects into the bank's assessment factors when lending to large companies, it can speed up the process of achieving the Paris Agreement and Agenda 2030. The EU taxonomy has also been developed to show which companies run a sustainable business, which puts greater pressure on companies to demonstrate how they work with sustainability in their sustainability report.  The purpose of the study is to study major Swedish banks' perceived impact on sustainability aspects when lending to large companies and investigate whether the recently introduced EU taxonomy is important. The purpose is answered by investigating the following question: How do major Swedish banks experience that sustainability aspects affect the lending of large companies and has the EU taxonomy been significant? To answer the purpose of the study, a qualitative method has been applied. The data has been gathered through eight semi- structured interviews, the respondents are two lenders to large companies from four of the major Swedish banks.  The sustainability aspects have only been affected by the terms of lending to companies at two out of the four major banks. This is due to the fact that the two other banks require quantitative proof of the sustainability work, which many companies cannot exhibit and as a result do not receive lower bank interest rates. The information asymmetry is only reduced with the help of trust between banks and companies, the sustainability aspects have therefore not reduced the information asymmetry. The banks don't want to lend to companies that are not sustainable because it in turn will destroy the bank's legitimacy against society. The big banks have the authority to refuse credit if the company applying for credit lacks in any of the sustainability aspects, however, it is unusual for this to happen. The banks are aware of greenwashing but mean that it's not something the big banks can control. The EU taxonomy has contributed to both increased information and a clearer structure, which in turn increases transparency between companies and banks when lending.

Förutom ekonomiska aspekter är hänsyntagandet av miljömässiga och sociala aspekter står nu i fokus i många organisationers affärsverksamhet. Mer och mer företag inför strategier som använder olika metoder och verktyg för att åstadkomma hållbarhet. En serie av internationella miljöstandarder, den s.k. ISO 14000-familjen har utvecklats sedan 1996 för att stödja arbetet av komplexa miljöfrågor för olika typ och storlek av organisationer. Syftet med denna uppsats, under ramen av en fallstudie, är att beskriva och analysera hur aspekterna av miljömässigt hållbar utveckling är integrerade i Riksbyggens organisation samt hur de kan utvecklas med hjälp av miljöledningssystem-standarden ISO 14001. Litteraturgenomgång består av teori om kooperativa organisationer, strategi, hållbar affärsutveckling med fokus pp mijömässiga aspekter, och roll av standarder med fokus på miljöledningssystemstandarden ISO 14001. För att stödja analys om företaget utfördes två intervjuer på Riksbyggen; en med Miljö- och kvalitetchefen, samt en med en Specialist på Miljö och kvalitet med syfte på att ta fram kvalitativ data om företagets miljö- och hållbarhetsarbete, samt att utreda ledningssystemet. Sedan relevanta intärna företagsdokument analyserades med vägledning av Miljö- och kvalitetchef. Resultatet av studien visade att ISO 14001 ärett nyttigt ledningsverktyg för att kunna integrera hållbarhetsprinciper i organisationen, eftersom det hjälper till att harmonisera de olika dokumenten beträffande företagets miljöarbete med ledningssystemet. Genom att följa standardens struktur påpekades brist i Riksbyggens hållbarhetsarbete samt det visade tydligt vilka delar behövs kompletteras och utvecklas i framtiden. Dessutom belyste studien följande förbättringsområde inom själva Hållbathetsplanen: integrering avmiljöaspekter i Hållbarhetsplanen genom att koppla ihop dem med aktiviteterna; sätta upp en prioritering bland aktiviteterna med en tidsplan och nämna ut ansvarige. Dessutom föreslås införandet av mättal i Hållbarhetsplanen, eftersom det är ett nödvändigt element för uppföljningen. Däremot genomförandet av hållbarhetsaspekter i praktiken tillhör inte ISO 14001:s befattning. Därför skulle en analys av implementeringen av Riksbyggens hållbarhetsmål vara rekommendarad för framtiden för att se dess effektivitet och måluppfyllnad i verkligheten.

The purpose of this study is to facilitate sustainable building by the use of BIM. The goal is to determine which aspects of sustainable building, which can be analyzed mainly with BIM tools, but also other aids. The study is based on literature studies and interviews. The literature review examines aspects important for sustainable building by studying environmental certification systems applicable in Sweden, as well as the BIM tools available on the market to analyze these aspects. The literature also includes the concepts of BIM and sustainability in order to provide a clearer view of its meaning. The interviews have brought the study's overall understanding of the industry and guidance on the subject. The results are presented in a table, where the aspects relevant to sustainable building are listed. It can also be read which aspect the certification systems raise. Overall, the study shows 132 aspects distributed across seven areas: Site, Water and Wastewater, Energy and Pollution, Materials and Waste, Indoor and Wellbeing, City Design and finally Implementation and Management. The table also suggests BIM tools and other aids, which can be used in the analysis of a specific aspect. The study shows a slight majority of the aspects, 55 percent, are possible to analyze with BIM tools. The Site is the area with most aspects, which can be analyzed with BIM tools, 95 percent. And Materials and Waste resulted in least aspects with only ten percent. Overall, the study examined 35 different BIM tools. The aspects that require other means of analysis often generates important information about the project, from a sustainability point of view, and in many cases the information can be integrated in the BIM model manually. In the end, the project gets a packed BIM model with useful information, which follows the project all the way into management and later demolition and recycling. The study shows that sustainable building demands a holistic approach where several aspects should be considered in order to achieve sustainability. To analyze the aspects of sustainability requires that relevant and accurate information about the project be collected. Various proposals can be drawn and compared to generate the most sustainable option. A tool for this is BIM. BIM is defined partly as a method of work, building information modeling, but also as a virtual model, building information model. BIM facilitates the coordination of information gathering, both as a working method and a technical tool. This will contribute BIM to achieve the purpose sustainable building. / Syftet med den här studien är att underlätta hållbart byggande genom användandet av BIM. Målet är att utreda vilka aspekter inom hållbart byggande som kan analyseras med fokus på i huvudsak BIM-verktyg, men också andra hjälpmedel. Studien bygger på litteraturstudier och intervjuer. I litteraturstudien undersöks aspekter som är betydelsefulla vid hållbart byggande genom att studera miljöcertifieringssystem som är tillämpningsbara i Sverige, samt vilka BIM-verktyg som finns att tillgå på marknaden för att analysera dessa aspekter. Litteraturstudien innefattar även begrepp rörande BIM och hållbarhet för att ge en klarare bild av dess innebörd. Intervjuerna har tillfört studien övergripande förståelse för branschen och vägledning i ämnet. Resultatet redovisas i en tabell, där de aspekter som är relevanta för hållbart byggande är listade. I tabellen går det även att utläsa vilka aspekter certifieringssystemen tar upp. Totalt visar studien på 132 aspekter fördelade inom sju delområden; Platsen, Vatten och Avlopp, Energi och Föroreningar, Material och Avfall, Inomhusklimat och Välmående, Stadens Gestaltning samt Genomförande och Förvaltning. I tabellen redovisas dessutom förslag på BIM-verktyg samt andra hjälpmedel som används vid analys av en specifik aspekt. Studien visar att en knapp majoritet av aspekterna, 55 procent, är möjliga att analysera med BIM-verktyg. Platsen är det delområde som visar flest aspekter som går att analysera med BIM-verktyg, 95 procent. Material och avfall resulterade i minst aspekter med endast tio procent. Sammantaget har studien undersökt 35 stycken olika BIM-verktyg. De aspekter som kräver andra hjälpmedel för analys genererar ofta information viktig för projektet ur hållbarhetssynpunkt, och går i många fall att integrera i BIM-modellen manuellt. Sammantaget medför det att projektet får en fullmatad BIM-modell med användbar information som följer projektet ända in i förvaltning och sedermera rivning och återvinning. Studien visar att hållbart byggande handlar om att ha en helhetssyn där flertalet aspekter ska beaktas för att uppnå hållbarhet. Det räcker således inte att bara se till exempelvis energihushållning för att anse att ett projekt är hållbart. För att analysera aspekter rörande hållbarhet krävs att relevant och riktig information om projektet insamlas. Då kan olika förslag utarbetas och jämföras för att ta fram det mest hållbara alternativet. Ett redskap för detta är BIM. BIM är definierat dels som en arbetsmetod, byggnadsinformationsmodellering, men också som en virtuell modell, byggnadsinformationsmodell. BIM underlättar samordningen av den insamlande informationen, både som arbetsmetod och som tekniskt verktyg. På så vis bidrar BIM till att uppnå syftet hållbart byggande.

Abstract The aim of this study is to investigate the implementation process and the implementation steering of the social development aspects, gender equality and integration, in the program for regional development of the region Kronoberg in the period of 2004-2007. The study asks three questions: 1) How have the social development aspects, gender equality and integration, been implemented in the program for regional development of the region Kronoberg? 2) What has facilitated or hindered the implementation of the two social development aspects? 3) What possibilities to steer the implementation process of the two social development aspects exist at the governmental and at the regional level? In order to answer these questions a qualitative method has been used. To be able to analyse the empirical material, which consists of documents and interviews, the theoretical framework comprehends the policy process and implementation steering. The conclusion is that the incorporation of the social development aspects in the regional development program does not fully correspond with the central intentions, and that is due to circumstances at the regional level.

Integrationen av hållbarhet blir allt viktigare för produktutvecklingsföretag. Men hållbarhet handlar inte bara om att hitta klimatsmarta lösningar. För att företag ska bli konkurrenskraftiga på marknaden samt vara attraktiva arbetsgivare så gäller det att jobba för att integrera samtliga tre hållbarhetsaspekter; ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet. Det gäller att kunna integrera hållbarhet i produktutvecklingsprocessen utan att någon av hållbarhetsaspekterna hamnar i skymundan till förmån för övriga aspekter. Scania är en global tillverkare av lastbilar som har ett stort fokus på hållbarhetsintegrering. De har flertalet aktiva projekt som syftar till att utveckla framtidens klimatsmarta lastbilar. Denna studie syftar till att undersöka om Scania integrerar samtliga tre hållbarhetsaspekter i sin produktutvecklingsprocess, samt hur de i sådana fall går till väga för att lyckas med detta. Studien baseras på en litterär- och empirisk studie. I litteraturstudien har huvudsakligen vetenskapliga artiklar samt viss kurslitteratur från de tre första åren på civilingenjörsprogrammen i Maskinteknik respektive Design och Produktframtagning på Kungliga Tekniska högskolan (KTH) använts. Den empiriska studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer av fyra respondenter. Tre från Scania och en från institutionen för hållbar produktionsutveckling på KTH. Studien visar på att Scania lyckas integrera samtliga tre hållbarhetsaspekter i sin produktutvecklingsprocess, men att det är svårt för företaget att integrera samtliga aspekter i lika stor utsträckning. Dessutom integreras inte den interna och externa sociala hållbarheten till samma grad. Studien visar också på att integrering av en aspekt kan påverka övriga två aspekter positivt. För att kunna ta hänsyn till samtliga tre hållbarhetsaspekter så är det viktigt att sätta upp en plan för hur integreringsarbetet ska gå till, samt att försöka tillgodose alla möjliga intressenters behov ochönskemål. / Integration of sustainability is becoming more important for product development companies. But sustainability is not all about finding climate-smart solutions. For companies to be competitive in the market and attractive employers, they need to integrate the three sustainability aspects: ecological-,economic- and social sustainability. The need to integrate sustainability in the product development process without any of the aspects being overshadowed. Scania is a global manufacturer of heavy vehicles with a big focus on integrations of sustainability. They have a number of ongoing projects involving developing new climate-smart auto trucks. This study aims to get an insight of Scania, if it manages to integrate all the aspects of sustainability in their product development process and in such cases how they work to accomplish this. This study is based on a literature- and empirical study. The literature study mainly consists of scientific articles as well as some course literature from the three first years of the Master of Science inengineering, with majors in mechanical engineering and design and product realization at Royal Institute of Technology (KTH). The empirical study consists of interviews with four respondents, three representatives from Scania and one representing the department of Sustainable Production Development at KTH. The study shows that Scania succeeds in integrating all three sustainability aspects in their product development process, however, it is difficult for the company to integrate all of the aspects to the same extent. In addition, internal and external social sustainability do not receive the same focus. The study also shows that integrating one aspect may effect the other two aspects in a positive manner. In order to integrate all three aspects of sustainability, it is important to establish a plan for how to manage the integration and also try to fulfill the desires and needs of all the stakeholders.