Integrationen av hållbarhet blir allt viktigare för produktutvecklingsföretag. Men hållbarhet handlar inte bara om att hitta klimatsmarta lösningar. För att företag ska bli konkurrenskraftiga på marknaden samt vara attraktiva arbetsgivare så gäller det att jobba för att integrera samtliga tre hållbarhetsaspekter; ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet. Det gäller att kunna integrera hållbarhet i produktutvecklingsprocessen utan att någon av hållbarhetsaspekterna hamnar i skymundan till förmån för övriga aspekter. Scania är en global tillverkare av lastbilar som har ett stort fokus på hållbarhetsintegrering. De har flertalet aktiva projekt som syftar till att utveckla framtidens klimatsmarta lastbilar. Denna studie syftar till att undersöka om Scania integrerar samtliga tre hållbarhetsaspekter i sin produktutvecklingsprocess, samt hur de i sådana fall går till väga för att lyckas med detta. Studien baseras på en litterär- och empirisk studie. I litteraturstudien har huvudsakligen vetenskapliga artiklar samt viss kurslitteratur från de tre första åren på civilingenjörsprogrammen i Maskinteknik respektive Design och Produktframtagning på Kungliga Tekniska högskolan (KTH) använts. Den empiriska studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer av fyra respondenter. Tre från Scania och en från institutionen för hållbar produktionsutveckling på KTH. Studien visar på att Scania lyckas integrera samtliga tre hållbarhetsaspekter i sin produktutvecklingsprocess, men att det är svårt för företaget att integrera samtliga aspekter i lika stor utsträckning. Dessutom integreras inte den interna och externa sociala hållbarheten till samma grad. Studien visar också på att integrering av en aspekt kan påverka övriga två aspekter positivt. För att kunna ta hänsyn till samtliga tre hållbarhetsaspekter så är det viktigt att sätta upp en plan för hur integreringsarbetet ska gå till, samt att försöka tillgodose alla möjliga intressenters behov ochönskemål. / Integration of sustainability is becoming more important for product development companies. But sustainability is not all about finding climate-smart solutions. For companies to be competitive in the market and attractive employers, they need to integrate the three sustainability aspects: ecological-,economic- and social sustainability. The need to integrate sustainability in the product development process without any of the aspects being overshadowed. Scania is a global manufacturer of heavy vehicles with a big focus on integrations of sustainability. They have a number of ongoing projects involving developing new climate-smart auto trucks. This study aims to get an insight of Scania, if it manages to integrate all the aspects of sustainability in their product development process and in such cases how they work to accomplish this. This study is based on a literature- and empirical study. The literature study mainly consists of scientific articles as well as some course literature from the three first years of the Master of Science inengineering, with majors in mechanical engineering and design and product realization at Royal Institute of Technology (KTH). The empirical study consists of interviews with four respondents, three representatives from Scania and one representing the department of Sustainable Production Development at KTH. The study shows that Scania succeeds in integrating all three sustainability aspects in their product development process, however, it is difficult for the company to integrate all of the aspects to the same extent. In addition, internal and external social sustainability do not receive the same focus. The study also shows that integrating one aspect may effect the other two aspects in a positive manner. In order to integrate all three aspects of sustainability, it is important to establish a plan for how to manage the integration and also try to fulfill the desires and needs of all the stakeholders.

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / Neoconstitucionalismo. Pós-modernidade. Eficácia da dignidade da pessoa humana. Efetividade dos direitos fundamentais sociais e políticas públicas. Diálogo entre o direito agário, direito ambiental e direito urbanístico na Constituição da República Federativa do Brasil de 1988. Histórico legislativo, competência e princípios informadores. Princípios constitucionais como elementos de conexão para a adequada harmonização entre o Meio Ambiente, a Política Agrária e Política Urbana Constitucional. Princípio federativo e autonomia municipal. Neofederalismo cooperativo compensatório subsidiário. Tipicidade aberta do recorte territorial das unidades federativas. A cidade-média agrária (agronegócio) como técnica urbanística para integração e sustentabilidade entre os espaços urbano e rural e na cooperação / associação entre municípios. Direito Agrário e o Direito do Agronegócio. Autonomia e evolução dogmática. O Direito do Agronegócio como a nova dimensão do Direito Agrário Pós-Moderno. O patriotismo agroambiental unificador dos interesses cosmopolitas e locais. Agropolis: a cidade-média feliz do agronegócio, política nacional de agricultura rural-urbano e os desafios da integração dos espaços rural e urbana na cidade. Direito do Agronegócio e o regime do direito da cidade. Os instrumentos específicos e inespecíficos da ordenação territorial da cidade.

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / Neoconstitucionalismo. Pós-modernidade. Eficácia da dignidade da pessoa humana. Efetividade dos direitos fundamentais sociais e políticas públicas. Diálogo entre o direito agário, direito ambiental e direito urbanístico na Constituição da República Federativa do Brasil de 1988. Histórico legislativo, competência e princípios informadores. Princípios constitucionais como elementos de conexão para a adequada harmonização entre o Meio Ambiente, a Política Agrária e Política Urbana Constitucional. Princípio federativo e autonomia municipal. Neofederalismo cooperativo compensatório subsidiário. Tipicidade aberta do recorte territorial das unidades federativas. A cidade-média agrária (agronegócio) como técnica urbanística para integração e sustentabilidade entre os espaços urbano e rural e na cooperação / associação entre municípios. Direito Agrário e o Direito do Agronegócio. Autonomia e evolução dogmática. O Direito do Agronegócio como a nova dimensão do Direito Agrário Pós-Moderno. O patriotismo agroambiental unificador dos interesses cosmopolitas e locais. Agropolis: a cidade-média feliz do agronegócio, política nacional de agricultura rural-urbano e os desafios da integração dos espaços rural e urbana na cidade. Direito do Agronegócio e o regime do direito da cidade. Os instrumentos específicos e inespecíficos da ordenação territorial da cidade.

Bakgrund och problemdiskussion: Globala utmaningar och förändrade förutsättningar har bidragit till att hållbarhetsbegreppet har fått en större betydelse och genomslag i samhällsdebatten, vilket har medfört att fler verksamheter inkluderar hållbarhet i arbete. En följd av förändringarna som orsakats av uttömning av naturresurser, klimatförändringar och en ojämlikhet i världen, är att företag tvingats till att utforma och betrakta nya styrmetoder för att fortsätta vara konkurrenskraftiga. Således har hållbarhetsbegreppet integrerats i företagens verksamhetsstyrning allt mer, både med syftet att skapa värde för intressenter, men även för samhället i stort. Begreppet hållbarhet är komplext, vilket medför utmaningar när hållbarhet ska integreras i verksamheter. En utmaning som belyses är balansen mellan hållbarhetsdimensionerna samt hur dessa ska integreras i verksamhetsstyrningen genom att använda hållbarhetsmål. Tidigare forskning har inte belyst hur hållbarhet integreras i verksamhetsstyrningen genom användandet av hållbarhetsmål, därav ämnar denna studie att undersöka detta. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur hållbarhet integreras i verksamhetsstyrning genom att analysera hur stora svenska företag praktiskt upprättar och följer upp mål för att styra mot hållbarhet. Metod: Denna studie är av kvalitativ karaktär och tillämpar en abduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom en intervjustudie där nio svenska företag harintervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuform. Data har även samlats in genom att information inhämtats från de medverkande företagens årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar samt hemsidor. Studiens urval har baserats på Sustainable brand index officiella rapport. Slutsats: Denna studie studie visar hur processen kring integrering av hållbarhet i verksamhetsstyrningen med hjälp av hållbarhetsmål och mått kan gå till. Inom processen identifierades sex steg, vilka är förankrade inom processen för hållbarhetsmål, vilka var identifiera hållbarhetsområden, skapa ägandeskap, fastställa ambitionsnivå, fastställa hållbarhetsmål och utarbeta plan, följa upp, förbättra och utveckla arbetet. Vidare har denna studie bidragit med nya implikationer gällande utmaningar i integreringen av hållbarhet i verksamhetsstyrningen, vilka avser datatillgång, tid och en ny insikt kring den praktiska utmaningen med att finna en balans mellan hållbarhetsdimensionerna, då den ekonomiska aspekten hanteras separat. / Background and problem: Global challenges and changing conditions have contributed to the concept of sustainability gaining greater significance and impact in the public debate, which has meant that more activities include sustainability at work. As a result of the changes caused by the depletion of natural resources, climate change and inequality in the world, companies have been forced to design and consider new business management tools in order to remain competitive. Thus, the concept of sustainability has been increasingly integrated into companies' operational management, both with the aim of creating value for stakeholders, but also for society as a whole. The concept of sustainability is complex, which poses challenges when sustainability is to be integrated into businesses. A challenge that is highlighted is the balance between the sustainability dimensions and how these are to be integrated into business management by using sustainability goals. Previous research has not previously shed light on howsustainability is integrated into business management through the use of sustainability goals, hence this study intends to investigate this. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how sustainability is integrated into business management by analyzing how large Swedish companies practically establish and follow up goals to steer towards sustainability. Method: This study is based on qualitative research and applies an abductive approach. The data collection took place through an interview study where nine Swedish companies were interviewed based on a semi-structured form of interview. Data has also been collected by gathering information from the participating companies' annual reports, sustainability reports and websites. The study selection was based on the Sustainable brand index official report. Conclusions: This study shows how the process of integrating sustainability into business management with the help of sustainability goals and measures can take place. Within this process, six steps were identified, which are anchored in the process for sustainability goals, which were to identify areas of sustainability, create ownership, determine the level of ambition, set sustainability goals and prepare plans, follow up, improve and develop the work. Furthermore, this study has contributed with new implications regarding challenges in the integration of sustainability in business management, which relate to data availability, time and a new insight into the practical challenge of finding a balance between the sustainability dimensions, when the economic aspect is handled separately.