Bygg- och transportsektorn står för stora delar av Sveriges koldioxidutsläpp. Kärnan som binder samman de två sektorerna är samhällsplanering. Det finns ett flertal mål i Sverige för att minska utsläppen av växthusgaser och ett delmål är att Sveriges fordonsflotta ska vara fossilfri år 2030. Elbilsanvändningen ökar för varje år och den framtida ökningen förväntas vara explosionsartad. År 2020 bestod Sveriges fordonsflotta av strax över 300 000 laddbara fordon och prognoserna indikerar att den siffran kommer vara 2,5 miljoner år 2030. En förutsättning för att alla laddbara fordon ska kunna rulla är tillgången till laddstationer. Redan idag drabbas människor av räckviddsångest och det är även en stor anledning till att människor inte vågar göra skiftet till ett laddbart fordon. Laddinfrastrukturen är redan underutvecklad och behöver således byggas ut ordentligt för att möta både det nuvarande och framtida behovet. Det behövs både publika laddstationer så att folk kan ladda sitt fordon hemma och på sin arbetsplats men även icke-publika laddstationer på alla möjliga platser tillgängliga för allmänheten. Det finns ett flertal olika strukturer att planlägga laddstationerna efter så som korridorstrukturer längs med stora vägar eller klusterstrukturer inom städer. Numera finns det även lagkrav som säkerställer att laddstationer och förberedelser för laddstationer kommer att installeras. Syftet med examensarbetet är att skapa en samlad bild av dagens och framtidens laddinfrastruktur för att hjälpa kommuner med strategi, målbild och handlingsplan för implementering av laddinfrastruktur. Syftet är även att studera olika hållbarhetsaspekter för laddinfrastruktur genom Tyréns hållbarhetsverktyg TyrImpact. De konkreta miljöfördelarna som skiftet från fossilbilar till laddbara fordon innebär med avseende på koldioxidutsläppsminskning går inte att förneka. Däremot är det av intresse att fastställa vilka andra risker och möjligheter som laddinfrastrukturen kan innebära ur ett bredare hållbarhetsperspektiv. Det här arbetet har identifierat 25 stycken hållbarhetsaspekter inom rättvisa, hälsa, klimat och resurs, platsens värden och framtida behov via TyrImpact. En fallstudie har utförts över Åmåls kommun laddinfrastruktur för att dels få en verklighetstrogen bild över hur en kommunal laddinfrastruktur ser ut idag och vad de har för mål, dels för att se vilka hållbarhetsaspekter som kan vara aktuella inom kommunen. För Åmåls kommun är aspekter kopplade till flexibilitet och signalvärde viktigast. / The construction and transport sector accounts for large parts of Sweden's carbon dioxide emissions. The core that connects the two sectors is community planning. There are several goals in Sweden to reduce greenhouse gas emissions and an intermediate goal is for Sweden's vehicle fleet to be fossil-free by 2030. Electric car use is increasing every year and the future increase is expected to be explosive in the coming years. In 2020, Sweden's vehicle fleet consisted of just over 300,000 chargeable vehicles and forecasts indicate that figure will be 2.5 million by 2030. A prerequisite for all rechargeable vehicles to be able to roll is the availability of charging stations. Even today, people suffer from range anxiety, and it is also a big reason why people do not dare to make the shift to a chargeable vehicle. The charging infrastructure is already underdeveloped and thus needs to be expanded properly to meet both current and future needs. There is a need for both public charging stations so that people can charge their vehicle at home and at their workplace, but also nonpublic charging stations in all possible places available to the public. There are several different structures to use while planning locations of charging stations such as corridor structures along major roads or cluster structures within cities. Nowadays, there are also legal requirements that ensure that charging stations and preparations for charging stations will be installed. The purpose of this project is to create an overall picture of current and future charging infrastructure to help municipalities with strategy, goals and action plan for implementation of charging infrastructure. The purpose is also to study various sustainability aspects for charging infrastructure through Tyrén's sustainability tool TyrImpact. The concrete environmental benefits that the shift from fossil cars to chargeable vehicles entails regarding carbon dioxide reduction cannot be denied. On the other hand, it is of interest to determine what other risks and opportunities the charging infrastructure may entail from a broader sustainability perspective. This work has identified 25 sustainability aspects in justice, health, climate and resource, site values and future needs by using TyrImpact. A case study has been carried out on Åmål's municipality's charging infrastructure to get a realistic picture of what a municipal charging infrastructure looks like today and what their goals are, and partly to see which sustainability aspects may be relevant within the municipality. For the municipality of Åmål, aspects linked to flexibility and signal value are most important.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-91356 |
| Date | January 2022 |
| Creators | McCaslin, Caroline |
| Publisher | Karlstads universitet, Avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0031 seconds