Syftet med uppsatsen var att belysa hur LSS-handläggare tolkade begreppet barnperspektiv och hur detta applicerades i utredningsarbetet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex LSS-handläggare och resultaten analyserades med hjälp av teorin om sociala konstruktioner. I analysen av intervjuerna identifierades fem centrala teman som vi såg som förklarande faktorer angående hur LSS-handläggarna applicerade barnperspektivet i handläggningen. Dessa teman var utredningsförfarandet, avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetod, barnperspektivet kontra barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt kommunikation. Det framkom att avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetoder medförde att LSS-handläggarna själva fick konstruera egna sätt för hur barnperspektivet skulle appliceras. Samtliga LSS-handläggare kunde definiera hur de själva uppfattade barnperspektivet men däremot hade de svårigheter att veta hur detta rent praktiskt skulle tillämpas. Analysresultatet visade att det mestadels var den vuxnes syn på barnperspektivet som var rådande och inte barnets egen syn på sin tillvaro. Kommunikationssårigheter var en bidragande orsak till bristen på delaktighet och inflytande hos barn med funktionsnedsättningar. / The purpose of this study was to elucidate how LSS administrators interpreted the concept of child perspective and how this was applied in the investigation. We conducted qualitative interviews with six LSS administrators and the results were analyzed using the theory of social constructions. The analysis of the interviews identified five key themes that we saw as explanatory factors regarding how LSS administrators applied the child perspective in the investigations. These themes were investigative procedure, the lack of guidance and investigation method, the child perspective versus the child´s own point of view, participation and influence, and communication. It was found that the lack of guidelines and methods of investigation led to the LSS administrators themselves had to construct their own way of how the child perspective should be applied. All LSS administrators could define how they perceived the child´s perspective but they had difficulty in knowing how this should be applied in practice. The analytical results showed that it was mostly the adult´s views on the child´s perspective that was present and not the child´s own view of his existence. Communication difficulties were a contributing factor to the lack of involvement and influence of children with disabilities.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-11351 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Karlberg, Marlene, Pettersson, Katarina |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0014 seconds