Syftet med uppsatsen var att belysa hur LSS-handläggare tolkade begreppet barnperspektiv och hur detta applicerades i utredningsarbetet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex LSS-handläggare och resultaten analyserades med hjälp av teorin om sociala konstruktioner. I analysen av intervjuerna identifierades fem centrala teman som vi såg som förklarande faktorer angående hur LSS-handläggarna applicerade barnperspektivet i handläggningen. Dessa teman var utredningsförfarandet, avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetod, barnperspektivet kontra barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt kommunikation. Det framkom att avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetoder medförde att LSS-handläggarna själva fick konstruera egna sätt för hur barnperspektivet skulle appliceras. Samtliga LSS-handläggare kunde definiera hur de själva uppfattade barnperspektivet men däremot hade de svårigheter att veta hur detta rent praktiskt skulle tillämpas. Analysresultatet visade att det mestadels var den vuxnes syn på barnperspektivet som var rådande och inte barnets egen syn på sin tillvaro. Kommunikationssårigheter var en bidragande orsak till bristen på delaktighet och inflytande hos barn med funktionsnedsättningar. / The purpose of this study was to elucidate how LSS administrators interpreted the concept of child perspective and how this was applied in the investigation. We conducted qualitative interviews with six LSS administrators and the results were analyzed using the theory of social constructions. The analysis of the interviews identified five key themes that we saw as explanatory factors regarding how LSS administrators applied the child perspective in the investigations. These themes were investigative procedure, the lack of guidance and investigation method, the child perspective versus the child´s own point of view, participation and influence, and communication. It was found that the lack of guidelines and methods of investigation led to the LSS administrators themselves had to construct their own way of how the child perspective should be applied. All LSS administrators could define how they perceived the child´s perspective but they had difficulty in knowing how this should be applied in practice. The analytical results showed that it was mostly the adult´s views on the child´s perspective that was present and not the child´s own view of his existence. Communication difficulties were a contributing factor to the lack of involvement and influence of children with disabilities.

Syftet med arbetsstudien är att utforska och få en bredare syn på hur barns perspektiv beaktas och värderas, samt hur barns delaktighet hanteras av en LSS-handläggare utifrån ens upplevelser och erfarenheter. Det empiriska materialet har erhållits genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där urvalet består av sex LSS-biståndshandläggare från tre olika kommuner i Sverige. Resultaten visar att dessa deltagande LSS-biståndshandläggarna är medvetna om sina skyldigheter att använda barnperspektiv i sina arbeten. Men att tolkningen och definitionen av barnperspektiven varierar mellan samtliga deltagare. Resultaten visade även att implementeringen av barnkonventionen har trappats upp hos kommun A, medan hos andra kommuner har man inte framkommit lika långt. Resultaten visar också att det finns ett antal olika tillvägagångssätt för en biståndshandläggare inom LSS att genom sitt arbete kunna befrämja barns delaktighet genom exempelvis miljö, dokumentation, möten och kommunikation. Dessutom visar studien att det finns ett visst antal utmaningar som har påverkat barns delaktighet och hindrat barnen till att komma till tals. Dessa resultat kategoriseras under rubriken Brist på kunskap och kommunikationshjälpmedel gällande dialog och samtal med barn med funktionsnedsättning. Resultaten visar även att det finns ett enormt intresse och en stor vilja hos studiedeltagarna att avlägsna en del av dessa hinder. Nuläget kräver därför nya arbetsmetoder och specialiserade utbildningar som kan möjliggöra för LSS-handläggarna att vidareutveckla arbetet med barnperspektiven för att ännu bättre kunna implementera barnkonventionen. / The aim of the work study is to investigate and gain a wider view of how children's perspectives are considered and appreciated and how children's participation is handled by the LSS administrator based on their own experiences and encounters. The empirical material was obtained by a qualitative method with partially structured interviews in which the sample consisted of six LSS development aid officials from three different municipalities in Sweden. The results showed that LSS development aid workers participating in the program are aware of their responsibilities to use the child's perspective in their work. But that the interpretation and definition of a child's perspective differs among all participants. The results also showed that the implementation of the Convention on the Rights of the Child was accelerated in municipality A, while in other municipalities it has not progressed as far. The results also show that there are several different approaches for a development assistance officer within LSS to be able to promote children's participation through, for example, the environment, documentation, meetings, and communication. In addition, the study shows that there are a few challenges that have affected children's participation and prevented children from speaking out. These results are categorized under the heading Lack of knowledge and communication aids regarding dialogue and conversations with children with disabilities. The results also show that there is an enormous interest and a great willingness among the study participants to remove some of these obstacles. The current situation therefore requires new working methods and specialized training that can enable the LSS administrators to further develop the work with the child perspective to be able to implement the children's convention even better.

The purpose of this study is to deepen the knowledge of guardians experiences of coordination between the various support measures for their children with intellectual disabilities in special schools. My research questions are to find out how the guardians describe the contact with LSS administrators, child and youth habilitation personnel and specialist teachers in schools for children with special needs as well as the experiences of the guardians based on their contacts with LSS administrators, child and youth habilitation personnel and specialist teachers in special schools. To find this out, a qualitative study is conducted in the form of interviews with guardians of children with intellectual disability. Informants in the study were nine guardians from three different municipalities. The results have been analyzed using Bronfenbrenners developing ecological model. The results show amongst other things that the guardians want more coordinated meetings to facilitate everyday life for the family. Another result was that the contact between the different instancesvary greatly both in quantity and quality and it is up to the guardians if contact occurs. It commonly emerged that the guardians experiences are that there is a good competence in general within different personnel groups. Another finding was that there are shortcomings regarding documentation and monitoring. Finally, it also emerged that it differs regarding how agencies act in preparing guardians for the future in different instances. One conclusion is that variation seems to be bound to whom the guardians have as an administrator and it becomes clear that the role of the special education teacher as a qualified conversation partner is important both in special schools but also in meeting with other professionals. It cannot be stressed enough how important the role is as a special education teacher and coordinator to simplify everyday life for parents or guardians. In addition, monitoring and evaluations fill an important function in professional practice as necessary for improving mutual understanding between home and special schools. / Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om vårdnadshavares erfarenheter av samordning mellan olika stödinsatser för deras barn med intellektuell funktionsnedsättning i grundsärskolan. Mina forskningsfrågor utifrån syftet är att dels att ta reda på hur vårdnadshavarna beskriver kontakten med LSS-handläggare, barn-och ungdomshabiliteringens personal samt speciallärare i grundsärskolan, dels att ta reda på vilka erfarenheter av stöd vårdnadshavare har utifrån sina kontakter med LSS-handläggare, barn- och ungdomshabiliteringens personal samt speciallärare i särskolan.   För att ta reda på detta har en kvalitativ undersökning genomförts i form av intervjuer med vårdnadshavare till barn med intellektuell funktionsnedsättning. Antalet informanter i intervjun var nio stycken personer från tre olika kommuner. Resultatet har analyserats med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Resultatet visar bland annat att vårdnadshavare önskar mer samordnade möten för att underlätta vardagen för familjen. Ett annat resultat var att kontakten mellan olika instanser varierar mycket i både antal och kvalitetoch det är upp till vårdnadshavarna om kontakten sker. Gemensamt framkom det att vårdnadshavarnas upplevelser är att det finns en god kompetens över lag hos olika personalgrupper. Ytterligare ett resultat var att det finns brister gällande dokumentation och uppföljning. Till sist framkom det också att det är ojämnt hur myndigheteragerar föratt förbereda vårdnadshavare inför framtiden inom de olika instanserna. En slutsats är att det verkar vara mycket bundet till vem vårdnadshavarna har som handläggare om stödet fungerar och det blir tydligt att speciallärarens roll som kvalificerad samtalspartner är viktig både i grundsärskolan men även i mötet med andra yrkesgrupper. Det kan inte nog betonas hur viktig rollen är som speciallärare samt samordnare för att förenkla vardagen för vårdnadshavarna. Dessutom fyller uppföljningar och utvärderingar en viktig funktion i yrkespraktiken då detta krävs för att öka samförståndet mellan hemmet och grundsärskolan.