Return to search

Erfarenhet av debriefing inom akutsjukvården.

Samfattning   Bakgrund: I vår vardag världen över drabbas människor oavsett kön och ålder av olyckor, dödsfall och andra traumatiska händelser. Vissa yrken medför en större risk att utsättas för traumatiska händelser. Exempel på dessa är ambulans, räddningspersonal, polis och vårdpersonal inom främst akutsjukvård. Dessa händelser kan ibland bli personen övermäktigt. Ett sätt att motverka bl.a. utbrändhet och posttraumatiskt stressymptom (PTSD) hos vårdpersonalen är att genomföra debriefingsamtal. Detta genomförs med den vårdpersonal som varit delaktig i en traumatisk händelse.     Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheten av debriefing hos vårdpersonal inom akutsjukvården i samband med traumatiska händelser i sin yrkesutövning.   Metod: Litteraturstudie som totalt innehåller 10 vetenskapliga artiklar varav fem är kvalitativa och fem är kvantitativa.   Resultat: Studieresultatet påvisar att debriefing uppfattas som ett positiv redskap när det gäller avlastning efter en traumatisk händelse för vårdpersonalen inom akutsjukvården. De främsta faktorerna som lyfts i studien är tid och plats för debriefing, debriefingens inverkan på kommunikationen mellan vårdpersonalen, val av debriefingledare och behovet av väl utformade riktlinjer för debriefingen.   Slutsats: I föreliggande studie påvisas att debriefing bör betraktas som ett effektivt verktyg att motverka psykisk ohälsa hos vårdpersonalen och att debriefing även förstärker kommunikationen mellan de olika professionella yrkesgrupperna inom akutsjukvården. Studien visar även att det är viktigt med väl utformade riktlinjer för att debriefingens syfte skall uppnås. / Abstract Background: In our everyday lives worldwide, people are affected regardless of gender and age by accidents, deaths and other traumatic events. Some professions involve a greater risk of being exposed to traumatic events. Examples of these are ambulance, emergency personnel, police and health care personnel, primarily in emergency care. These events can sometimes become overpowering. One way to counteract burnout and post-traumatic stress symptom (PTSD) in healthcare professionals is to carry out debriefing talks. This is done with the healthcare staff who has participated in a traumatic event.   Aim: The purpose of this study was to describe the experience of debriefing in healthcare professionals in emergency care in connection with traumatic events in their professional practice.   Method: Literature study that contains a total of 10 scientific articles, five of which are qualitative and five are quantitative.   Results: The study results show that debriefing is perceived as a positive tool when it comes to unloading after a traumatic event for the healthcare staff in emergency care. The main factors raised in the study are time and place for debriefing, debriefing impact on the communication between the healthcare staff, the choice of debriefing leader and the need for well-designed guidelines for debriefing.   Conclusion: The present study demonstrates that debriefing should be regarded as an effective tool for counteracting mental illness in the healthcare staff and that debriefing also reinforces communication between the various professional occupational groups in emergency care. The study also shows that well-designed guidelines are important for achieving the purpose of the debriefing.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-30487
Date January 2019
CreatorsBjurlefält, Peter
PublisherHögskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0021 seconds