I dagens samhälle är datorer ett naturligt inslag i vår vardag. För de flesta anses datorn vara ett verktyg för att hjälpa dem genom arbetet såväl som i vardagen. Dock finns det en mörkare sida där personer använder sig utav datorn för att begå brott. Den så kallade IT-relaterade brottsligheten ökar och ökar och enligt Brå:s rapport från 2016 har en ökning på 949 % skett i Sverige mellan 2006 till 2015 enligt den officiella kriminalstatistiken vad gäller brott som har IT-inslag (Andersson, Hedqvist, Ring & Skarp, 2016). För att få fast förövarna krävs det medel för att kunna bevisa att ett brott har begåtts. Ett sätt att göra detta är att gå in i datorn för att leta efter bevis. Om den misstänkte förövaren känner till att det finns möjlighet för denne att komma att bli granskad vad händer då? Möjligheter finns att förövaren försöker göra det så svårt som möjligt att ta sig in datorn. Detta kan då ske genom att kryptera systemet genom att använda sig av en så kallad krypteringsalgoritm för att låsa hårddisken. Denna kryptering kan vara väldigt svår att dekryptera och det kan vara enklare att försöka få tag i det rätta lösenordet istället. Denna studie har till syfte att utveckla en modell för lösenordsklassificering. Genom denna modell kan strategier som används när användare skapar sina lösenord identifieras och klassificeras. Detta bidrar till en ökad kunskap om strategier användare har när de skapar lösenord. Då fulldiskkryptering börjar bli en vanligare metod för att hindra någon obehörig från att ta sig in i systemet finns förhoppningen om att modellen ska kunna användas och utvecklas till att skapa ett ramverk för att underlätta arbetet för forensikerna hos polisen samt andra rättsvårdande myndigheter. Med denna modell kan olika strategier som olika typer av användare använder sig av när de skapar lösenord vara av sådan karaktär att de kan klassificeras in i en egen kategori. Om en sådan klassificering kan göras skulle det underlätta arbetet för IT-forensikerna och påskynda processen med att knäcka lösenord. Studien utförs genom att använda en kvalitativ metod samt validering utav modellen. Genom kvalitativa intervjuer samlas information in som sedan analyseras och används för att utveckla en modell för lösenordsklassificering. Arbetet med att utveckla en modell för lösenordsklassificering har bestått av en iterativ process där återkoppling gjorts gentemot de olika intervjuobjekten. Ett utkast till en modell med grund i befintlig forskning skapades. Utkastet diskuterades sedan med de olika intervjuobjekten, som deltagit i studien, i en iterativ process där modellen uppdaterades och återkopplades mot de olika intervjuobjekten. Validering av modellen har genomförts genom att fånga in riktiga lösenord som läckts ut på Internet och sedan testa dessa lösenord mot modellen för lösenordsklassificering. / In modern society, computers are a fundamental part of our lives. For most people, the computer is a tool used in work as well as in home activities. Unfortunately, there is a darker side where people use the computer to commit crimes. The so-called IT-related crimes keep rising in numbers and according to the Swedish Brå:s report from 2016 (Andersson, Hedqvist, Ring & Skarp, 2016) the number of crimes related to it has increased with 949% in Sweden between 2006 and 2015 according to official criminal statistics. To arrest the criminals, evidence is needed. One way to collect the evidence is to enter the computer system to collect proof of the suspect. However, if the suspect feels he or she might be a possible target for an investigation, what might happen? It’s possible the suspect tries to make it as difficult as possible to enter the computer system. This can be done by encryption of the system and use a so-called encryption algorithm to lock down the system. This encryption might be very difficult to decrypt and it might be easier so simply trying to find the correct password instead. The purpose of the study is to develop a model for password classification. With this model, it may be possible to identify and to categorize strategies users use to create their passwords. This study could contribute to create a foundation to support the IT-forensics working at the police departments. With this model, different strategies users use when creating passwords could be of a certain type that the strategy could perhaps be ranged and categorized in its own category. If a classification can be made it might ease the workload for several IT-forensics and hurry up the progress decoding the password. The study is conducted by using a qualitative method. By conducting qualitative interviews, information is collected and analyzed. This information will then be used to develop a model for password classification. The work with developing a model for password classification has been an iterative process with collected feedback from the several interview participants. A draft model, based on the existing research was made. The draft of the model was sent out to the interview participants and this draft was discussed and then updated in an iterative process. Feedback of the updated model was collected and applied to the model. The model was then validated by applying real passwords leaked to the Internet and then test these passwords against the model of password classification.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-13701 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Eriksson, Fredrik |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0135 seconds