Det blir allt vanligare med stora barngrupper i förskolan och personaltätheten är ofta låg i relation till barngruppens storlek. Detta leder till att pedagoger i förskolan, upplever frustration när det gäller att uppnå förskolans uppdrag som innefattar att tillgodose varje barns behov för att främja deras utveckling. Syftet med vår studie är att belysa pedagogers utsagor, inklusive resonemang, om arbetssätt och organisation av verksamheten gällande individualisering av barns språkutveckling i förskolans stora barngrupper. Studien bygger på sex kvalitativa forskningsintervjuer med pedagoger som arbetar eller har arbetat med barn i åldern 3-5 år. Resultatet av vår studie visar att ett arbetssätt för att se den enskilda individen är att dela in den stora gruppen i mindre grupper. Ett annat arbetssätt är att i vardagssituationer möta barnen i samspel och dialog på den nivå de befinner sig. Den stora barngruppen kan hindra barnens språkutveckling på olika sätt som när det gäller barnens talutrymme och möjlighet till enskild tid med pedagogerna. Dokumentation och kartläggning hjälper pedagogerna att följa barnens individuella språkutveckling och att organisera verksamheten. Det är inte alltid gruppstorleken som bidrar till att pedagogerna inte kan möta alla barn utan konstellationen av gruppen kan vara minst lika betydelsefull. / Today, pre-schools are often associated with large childrens groups and the personnel are understaffed in relation to the size of the childrens groups. This results in, pedagogues feel frustrated that they do not have the time (and resources) to provide for every childs need to support their development, which is one of the commissions of the pre-school. The purpose of our study is to illustrate a pedagogue reasoning on how to work in order to individualise 3- 5-year-old childrens language process in relation to the size of the childrens groups. The study is based on six qualitative interviews with pedagogues who work or have worked with children in the ages of 3 to 5 years old. This method is chosen in order to realise how teachers reflect on and act to notice and distinguish every child and their language process among the rest of the children. The results show that it is often easier to pay attention to every child when they are divided into several smaller groups. Another way is to interact with the child in ordinary situations in their own level of language development. The large group of children can stop their language process when it comes to their speech development and possibility of individual time with the pedagogues. Documentation helps the teachers to organise the way to work and thereby on how to follow every childs individual language process. Something that can be of importance is that it is not always the size of the group that is the contributory cause for a pedagogue to take notice to every child and its needs but the composition of the group can also be determining.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-686 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Andersson, Maria, Blomqvist, Marie |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, Skövde : Institutionen för kommunikation och information |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds