Bakgrund och problemformulering: År 1990 fastställdes beslut om den s.k. ansvarsprincipen för skolan. Syftet med denna ansvarsprincip var att tydliggöra ansvarsfördelningen inom skolan samt att målstyrning skall användas. Staten skall se till att utbildningen i landet är likvärdig och av hög kvalitet genom att sätta nationella riktlinjer och mål. Kommunerna har stor frihet att själva utveckla skolverksamheten inom de lagar och riktlinjer som fastställts av regering och riksdag. Skolenheterna i sin tur skall forma innehållet och strukturen för skolarbetet, utifrån de nationella målen och riktlinjer samt de förutsättningar som råder inom kommunen. Lärare och rektorer skall även bryta ner de övergripande målen och precisera de till sin egen verksamhet. Denna decentralisering av skolan har komplicerat styrningen av skolan ytterligare. Skolan formas idag av nationella politiker, kommunala politiker och professionella aktörer. Dessa mål, normer och styrsignaler från olika håll kan vara svåra att förena och det leder till skilda tolkningar. Utifrån detta har vi kommit fram till följande problemformulering. Hur tolkas och prioriteras komplexa mål som fastställs av stat och kommun på de olika nivåerna inom den kommunala skolan? Syfte: Syftet med detta arbete är att analysera hur man inom den kommunala skolans olika hierarkiska nivåer, från utbildningschef till lärare, tolkar, prioriterar och praktiserar de övergripande mål och riktlinjer som fastställs av stat och kommun. Metod: Syftet med vårt arbete var att analysera och öka förståelsen för det valda ämnet. En kvalitativ studie syftar till att erhålla en djupare förståelse. Vi har valt att göra en fallstudie då fallstudier används för att skaffa sig djupgående insikter om en viss situation och hur de inblandade personerna tolkar denna. Vi valde att intervjua personer från samtliga hierarkiska nivåer inom gymnasieskolan för att se hur de upplever målstyrning och tolkar mål. Slutsats: Tolkningen och prioriteringarna av mål styrs i stor utsträckning av den politiska, administrativa och professionella logik som finns i skolan. Dessa logiker har olika sätt att se på skolan och kommer att påverka på vilket sätt prioriteringar och tolkningar av målen görs. Dessa tolkningar mellan logikerna sker både på individnivå och på organisatorisk nivå. Vilket leder till att skolan är komplex. Utfallet av dessa tolkningar och prioriteringar kan ses som en förhandlad ordning och en socialt konstruerad praktik. Förslag till vidare forskning: Utifrån vårt arbete anser vi att följande vore intressanta ämnen att utreda ytterligare. Vad är det kommuner vill med skolan? Viljan borde vara att göra den attraktiv för att få in resurser, samtidigt som ska ge en utbildning som möter de statliga kvalitetskraven. Var går pengarna skolan får i form av elevpeng och liknande? Går alla pengar till skolan eller går det till andra former av kommunal verksamhet?
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-8640 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Bolin, Joakim, Ljung, Daniel |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för teknik och samhälle, Högskolan i Skövde, Institutionen för teknik och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds