Det övergripande syftet med en 24-timmarsmyndighet är att förbättra servicenivån för landets invånare. Medborgarna skall ha möjlighet att utnyttja samtliga myndigheters tjänsteutbud via Internet. Utvecklingen mot detta mål har påbörjats och vi har i denna uppsats valt att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att en kommun skall lyckas i sitt arbete mot att bli en 24-timmarsmyndighet. Ett 60-tal av Sveriges kommuner ingår idag i ett samarbete som kallas Sambruk. Denna ekonomiska förening har som syfte att skapa en plattform för gemensam utveckling av e-tjänster för kommuner. Sambruk gör det möjligt för kommuner att dela på utvecklings-kostnader för ny programvara samt att utbyta kunskap och erfarenheter med varandra. Jönköpings kommun är en föregångare i detta projekt, vilket också har gjort att kommu-nen ligger i framkanten inom området. Vi har med anledning av detta valt att utföra vår studie på Jönköpings kommun. Studierna är av kvalitativ typ och består av en observation och en djupintervju. Det har framkommit en rad faktorer som kan anses avgörande för hur väl landets kommu-ner skall lyckas i övergången till att bli 24-timmarsmyndigheter. Det behöver bland annat skapas en högre instans som tar hand om praxisfrågor gällande utveckling av myndig-heters e-tjänster. Det är också av stor vikt att landets kommuner och myndigheter uppnår en någorlunda jämn nivå vad det gäller e-tjänsteutbud. Detta då sämre utvecklade myndigheter och kommuner annars bromsar de som ligger i framkanten. Lagstiftning är en annan avgörande faktor. Personuppgiftslagen är begränsande på det sättet att lagen inskränker vilka olika typer av e-tjänster som kan skapas, med hänsyn till hantering av personuppgifter. Lagen om offentlig upphandling reducerar antalet aktörer som kommer i fråga vid upphandlingar. Detta leder till att kommuner får onödigt höga kostnader för sina e-tjänster. Det är också vanligt att personalen i kommunerna har bristfälliga kunskaper vad det gäller upphandling, vilket gör att de blir beroende av utomstående konsulter för att ta fram kravspecifikationer vid tillverkning av nya e-tjänster. Detta försämrar kommunens möjlighet till kravställande och uppföljning. Bristen på medborgarkommunikation är en annan faktor som framkommit. Det är viktigt att medborgarna får delta i utvecklingen av nya e-tjänster, på så vis att de utformas efter deras behov och önskningar. Det är också vanligt att kommuner ser till kortsiktiga vinster vid skapandet av nya e-tjänster, vilket försvårar utvecklingen av en god IT-infrastruktur. Statskontoret har tagit fram en modell för att vägleda och jämföra olika myndigheters ut-vecklingsarbete. Modellen består av fyra steg som mäter e-tjänsters komplexitet. Det har under uppsatsarbetet framkommit att kommunerna inte längre anser det önskvärt att upp-nå högsta steget i denna modell. De anser att modellen enbart mäter hur tekniskt avancerad en e-tjänst är, inte vilken nytta den skapar. En e-tjänst bör istället ha den grad av komplexitet som gör att den maximerar nyttan för dess användare. / The overall purpose of e-Government is to improve the level of service given to the citi-zens. The society shall have the opportunity to make use of the governments’ whole range of services via the Internet. The development towards this goal has begun. In this paper we have chosen to investigate which factors that is of decisive matter, in order to make a municipality succeed in its development of becoming an e-Government. About 60 municipalities are today members of a cooperation named Sambruk. The pur-pose of this economic association is to create an opportunity for common development of e-services. Sambruk makes it possible for the municipalities to share development costs of new applications and to exchange knowledge and experiences with each other. Jönköping is a precursor in this project, which has made the municipality a leader within this area. We have therefore decided to conduct our study in Jönköping. The method that has been used is qualitative and contains of an observation and a deep-interview. Several factors has emerged that can be seen as significant in the transition of municipali-ties to become e-Governments. A higher authority that takes care of common problems regarding the development of e-services for municipalities needs to be created. It is also of great importance that all the municipalities and authorities reach a similar range of e-services. This due to that, less developed municipalities otherwise slows down those who are far ahead in their development. The legislation of personal integrity is another problem; it reduces which types of e-services that can be created. The legislation of official purchase is also a setback, due to that it reduces the number of actors taken into consideration when it comes to the acquisition of new e-services. This leads to unnecessary high costs. It is also common that the municipalities have insufficient competence when it comes to official purchase, which makes them dependent on consultants. This decreases their possibility of making demands on ordered e-services. The municipalities’ communication with their citizens is also important in the creation of new e-services, which shall be developed in order to fit their demands. Another common factor is that the municipalities see to short-term profits in the creation of new e-services, which complicates the development of a good IT-infrastructure. Statskontoret has developed a step-model that is supposed to guide the municipalities in their development of becoming e-Governments. It has during the thesis work come to light that the municipalities no longer consider it desirable to reach the highest step in this model, due to that it only shows how technically advanced an e-service is, not the benefit it creates. An e-service shall instead have the degree of complexity that maximizes the advantages for its coming users.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-1210 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Wredenberg, Daniel, Bengtsson, Marcus |
| Publisher | Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Informatik, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Informatik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0037 seconds