Goodwill är en tillgång som till sin natur är svår att definiera och värdera, då den inte utgör något fysiskt objekt. 2005 infördes nya internationella standarder som medförde en avsevärd ökning av omfattningen i de upplysningar som företag måste redogöra för vid innehav av goodwill. De nya riktlinjerna ersatte tidigare svensk normgivning och innebär att företag numera skall pröva goodwillvärdet årligen, istället för att tillämpa årliga avskrivningar som tidigare. De nya riktlinjerna syftade till att ge investerare och andra intressenter en ökad relevans i goodwillposten, då goodwill har kommit att utgöra en allt större del av företagens totala tillgångar. Många menar dock att den årliga nedskrivningsprövningen som nu skall utföras till stor del är baserad på antaganden från ledningen vilket ökar osäkerheten i värdet på goodwill. Med tanke på den osäkerhet som är förknippad med värderingen, är det av största vikt att företag är öppna med vilka underliggande antaganden de baserat sina bedömningar på. Studier baserade på företag utanför Sverige har visat på bristfällig överensstämmelse med den obligatoriska upplysningsplikten enligt IAS 36 punkt 134, därmed syftar denna studie till att undersöka graden av överensstämmelse hos företag som är noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Studien baseras på ett stickprov om 61 företag som var noterade på börsen och innehade goodwill under 2012. Studien är utformad så att både kvalitativa- och kvantitativa metoder används. Inledningsvis är studien kvalitativt utformad med kvalitativa tolkningar av upplysningspunkten i IAS 36 och kvalitativ textanalys av företagens årsredovisningar. Vidare kodades de kvalitativa tolkningarna för att sedan kunna sammanställa studiens empiri i tabeller och utföra signifikanstest för att upptäcka eventuella samband. För att kunna uttala oss om hur väl företag uppfyller kriterierna enligt upplysningskravet konstruerade vi ett index som mäter överensstämmelsegraden hos företagen. Studiens resultat visar på stora brister i företagens årsredovisningar vid rapporteringen av goodwill. Förutom att besvara studiens forskningsfråga syftar en del av studien till att studera om det föreligger ett samband mellan å ena sidan överensstämmelsegraden hos företag och å andra sidan segmenttillhörighet och andel goodwill av eget kapital och totala tillgångar. Vi kunde inte identifiera något samband mellan segmenttillhörighet och överensstämmelsegraden, däremot kunde vi identifiera ett samband mellan goodwillandel av eget kapital och totala tillgångar. Studiens resultat bidrar även med ökad insikt i de brister som föreligger rapporteringen av goodwill / Goodwill is an asset that is fundamentally difficult to define and measure, since it is not an physical object. At the start of 2005 new international standards were introduced, this led to a substantial increase in the extent of mandatory disclosure required by companies reporting goodwill. The new international standards replace previous Swedish standards which mean that companies from now on must perform an annual impairment test of goodwill, instead of annual depreciation. Since goodwill has become an increasing share of companies’ total corporate assets, the new standards are intended to provide investors and other stakeholders with greater relevance of goodwill. Several consider, however, that the annual impairment test is now based largely on assumptions by management, which increases the uncertainty in the value of goodwill. Given the uncertainty associated with the valuation, it is vital that companies disclose the underlying assumptions that judgments are based on. Studies based on companies outside Sweden have shown poor compliance with the mandatory disclosure requirements in IAS 36 paragraph 134, thus this study aims to examine the degree of compliance held by companies listed on the Nasdaq OMX Stockholm Stock Exchange. This inquisition is based on a random sample of 61 firms which were listed on Stockholm Stock Exchange and reported goodwill during year 2012. Throughout the study both qualitative and quantitative methods are used. Initially, the study is qualitatively designed with interpretations of IAS 36 paragraph 134 and qualitative textual analysis of corporate annual reports. Furthermore, we recoded the qualitative interpretations into quantitative empirical data which served as a base on which we performed significance tests and analyzed the results. In order to identify the compliance with the criteria of the mandatory disclosure requirements, we constructed an index of compliance. The inquisition show significant weaknesses in the reporting of goodwill. In addition to answering the main question, the study intends to identify whether there is a correlation between the level of compliance and witch segment companies belong to. Furthermore the study intends to test the correlation between the level of compliance and goodwill divided by total equity and total assets. Through this study, we could not identify any correlation between segment belonging and compliance. However, we were able to conclude a correlation between goodwill divided by total equity and total assets. Our results contribute to an increased enlightenment of the shortcomings that exist in the reporting of goodwill
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hv-6596 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Svensson, Cecilia, Pettersson, Karolina |
| Publisher | Högskolan Väst, Avd för företagsekonomi, Högskolan Väst, Avd för företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds