Klimatförändringar med en framtida temperaturökning som följd kommer sannolikt leda till kraftigare nederbörd för Sveriges del, vilket i sin tur ökar riskerna för översvämningar. En sådan utveckling skulle bli särskilt problematisk för infrastruktur och bebyggelse i anslutning till vatten. Samtidigt som översvämningsriskerna förväntas öka i Sveriges uppfattas ändå boende med närhet till vatten som attraktivt och eftersträvansvärt vilket leder många kommuner till att vilja göra satsningar på nybyggnationer inom sådana områden. Karlstad är en av de svenska städer som bedöms komma att drabbas hårt av översvämningar till följd av klimatförändringarna men samtidigt också en av de städer där inriktningen på att bygga och utveckla områden vid vatten är tydlig. I Sverige har varje kommun, enligt plan- och bygglagen (2010:911), ansvaret för den fysiska planeringen och stadsutvecklingen. För att kunna leva upp till lagstadgade krav på hållbar utveckling är hänsyn till de hot och risker samhället står inför en central del. Hållbar utveckling kan förstås som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” och består av tre dimensioner: den ekologiska, den sociala och den ekonomiska dimensionen. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka kommunala bedömningsgrunder för att uppnå hållbar utveckling i relation till översvämningsrisker och stadsutveckling i vattennära områden. Studien har utformats som en fallstudie med Karlstads kommun som exempel där lagstiftning och kommunala dokument med relevans för ämnet har granskats. Granskningen av materialet har skett genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har visat att även om kommunen har hållbar utveckling som uttryckt ideal för stadsplaneringen och att hänsyn tas till översvämningsrisker, är det ekonomiska hänsynstaganden som hamnar i förgrunden. Balansen mellan de tre dimensionerna i hållbar utveckling tycks saknas men brist på tydligt redovisade avvägningsgrunder har försvårat bedömningen. En ökad tydlighet skulle således kunna leda till mer transparenta och legitima beslut om att exploatera vattennära områden.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-27886 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Hakkarainen, Helena |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds