Alla folkrörelser har sin start någon gång under 1700-talet men precis som med nykterhetslöftet så skulle rörelserna, och framförallt nykterhetsrörelsen ta fart under 1800-talet. Till att ha nykterhetsorganisationer som förespråkade måttligt bruk kom de vid 1800-talets slut förespråka absolutism. Nykterhetsorganisationerna var till den största delen religiöst präglade men ett utbrott ur IOGT vid slutet av 1800-talet skedde och Verdandi kom att skapas, en icke-religiös, socialistiskt präglad nykterhetsorganisation med en stark koppling till arbetarrörelsen. Studiens syfte har varit att undersöka logen 1363 Frihet av NOV i syfte att visa vad som utgjorde den kollektiva identiteten. Detta har gjorts genom en kvalitativ studie med en induktiv metod där jag samlat, analyserat och tolkat materialet på egen hand, anpassad till att beskriva vad den kollektiva identiteten är inom föreningen. Eftersom att den kollektiva identiteten egentligen är något större än den enskilda föreningen så har jag fokuserat på nyckelbegrepp som beskriver detta, såsom solidariteten och dess uttryck men även hur föreningen jobbade inom identitetsarenorna. Föreningen har visat sig vara aktiv, älskvärd av medlemmarna och omtyckt i Hällefors under de här åren som jag undersökte. De tog hand om sina medlemmar, diskuterade livligt om sitt mål, bildade studiecirklar och startade evenemang, för medlemmarna men även allmänheten. / All social movements have their starting sometimes in the 1700s, but as with the temperance pledge, movements, and especially the temperance movement take off in the 1800s. The temperance organizations initially advocated for moderate use of alcohol, but at the late 1800s all of them had adopted temperance. Initially the temperance movements were branded by pious ideals from religion, but a crisis within IOGT in the late 1800s would result in the birth of Verdandi, non-religious but socialistic in core, with strong links to the labor movement. The study’s purpose was to examine the association 1363 Frihet of NOV in order to recall what constituted the collective identity within. This has been done through a qualitative study with an inductive method where I have collected, analyzed and interpreted the material on my own that I’ve judged to be appropriate to describe the collective identity within the association. In reality, the collective identity is something larger than the individual association, so in my study I’ve focused on key concepts that describe this. Solidarity and its expression, but also the principle of “Us and Them”. The association have shown to be an active one in the years of my study, lovable by members and well-liked in the industrial town of Hällefors. They took care of their members, discussed vividly about their goals, formed study groups and started events that the members and general public could attend.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-47843 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Lund, Tommy |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0032 seconds